Polisen satsar på mångfald
Uppsalapolisen ligger i startgroparna för en mångfaldssatsning. En försvinnande liten del av Sveriges poliser har i dag utomeuropeisk bakgrund. Polisen Patrik Thörnblom, med indiska rötter, är ett undantag.
Rikspolisstyrelsens mål för mångfalden inom polisen är tydligt men inte uppfyllt.
— De som bor i Sverige ska kunna känna igen sig i sin poliskår. Så är inte fallet i dag, säger Staffan Kellerborg, informationsdirektör på Rikspolisstyrelsen.
Visserligen har omkring 15 procent av de som antas till Polishögskolan invandrarbakgrund. Men en klar majoritet av dem har sina rötter i europeiska länder.
— Vi vet att vi saknar personer med utomeuropeisk bakgrund inom den här gruppen, säger Staffan Kellerborg.
Många blir uppmuntrade
Patrik Thörnblom, 26 år, är nyutexaminerad från Polishögskolan. Han är adopterad från Indien och uppvuxen i Göteborgsförorten Angered, och har alltid haft många invandrarkompisar. Sedan början av juni arbetar han som polis i Uppsala. Och han har redan hunnit få många positiva reaktioner från personer med invandrarbakgrund.
— Det har hänt flera gånger att invandrare har kommit fram, för att fråga saker, heja på mig eller snacka. Många vill själva bli poliser, och blir uppmuntrade av att se mig, berättar Patrik Thörnblom.
Förberedande utbildning
Hos Uppsalapolisen planerar man för tillfället hur man på allvar ska börja jobba med mångfaldsfrågorna. En mångfaldsplan ska skrivas, och man diskuterar att med andra kommuner som förebild hålla förberedande kurser för behöriga ungdomar med invandrarbakgrund som vill söka sig till Polishögskolan.
På andra ställen i landet är sådana initiativ redan i gång. I Skåne erbjuds till exempel arbetssökande invandrarungdomar en förberedande utbildning inför Polishögskolan, där bland annat svenskundervisning och samhällskunskap ingår.
Föräldrarna behöver information
En svårighet för mångfald i rekryteringen kan vara att människor med annan kulturell bakgrund har negativa erfarenheter av polisen. Det handlar ibland om föräldrarnas attityder.
— Ofta är killarna och tjejerna positivt inställda till polisyrket medan föräldrarna säger nej, särskilt om det handlar om unga kvinnor. Det är egentligen föräldrarna, inte ungdomarna, som skulle behöva mer information om polisyrket, menar Jenny Kjellerby, som arbetar på Uppsalapolisens rekryteringsavdelning.
Från sin uppväxt har Patrik Thörnblom erfarenheten att många invandrare ser med misstänksamhet på den svenska polisen.
— En del har blivit illa bemötta av enskilda poliser, andra bär på en negativ bild av polisen från sina hemkulturer.
Viktigt för integrationen
Att poliser med invandrarbakgrund finns i samhället, inte minst i invandrartäta områden, tror Patrik Thörnblom är väsentligt för att skapa en positiv utveckling.
— Är man invandrare och utbildar sig till polis stannar man nog ofta kvar i det område där man vuxit upp. Då skapas en god spiral genom att man blir en förebild. I slutänden kan det kanske minska segregationen, säger han.
Andra vinster med mångfald inom poliskåren är att kårens kompetens ökar, såväl i form av språkkunskaper som kännedom om andra kulturer, menar Patrik Thörnblom.
Språket problematiskt
Rikspolisstyrelsen försöker åtgärda den bristande mångfalden inom kåren genom bland annat samarbeten med invandrarföreningar och speciellt utformade rekryteringskampanjer. Den kanske största barriären är språket, menar Staffan Kellerborg. Även många svenskfödda faller bort i det svensktest med ganska höga krav som ingår i Polishögskolans antagningsprov.
Patrik Thörnblom anser att detta är ett hinder som i viss mån skulle kunna rivas ner.
— Visst måste man ha en viss språknivå, men jag tror att alla skulle gynnas om man sänkte kraven lite och släppte in fler med invandrarbakgrund. Om man kommer in på Polishögskolan tror jag att man lär sig under utbildningstiden, samtidigt som det uppstår ett positivt kulturutbyte mellan invandrare och svenskar, som alla vinner på.
Så jobbar vi med nyheter