Omorganisationen innebär att LKC i Gävle och Västerås läggs ned. Den nya ledningscentralen byggs i stället upp i Uppsala.
Avvecklingen sker i två etapper. 14 november flyttar LKC i Gävle över till Uppsala. Först hösten 2017 är det Västmanlands tur.
– Vi tar ett första steg nu i höst och kör igång fullt ut om ett år. Detta eftersom vi inte löst lokalfrågan. I dag sitter våra operatörer i polishuset i Uppsala men den fastigheten kommer inte att räcka till när vi blir fler. Därför kommer vi att behöva en helt ny lokal, säger Patrik Skörvald, chef för RKC Region Mitt.
Den nya lokalen kommer att ligga på Axel Johanssons gata i Uppsala i huset som heter Kristallen. Upphandling pågår om vem som ska genomföra byggnationen och först nästa år är det dags för inflyttning.
Uppsala, som alltså blir navet i polisens nya kommunikationsledningscentral, har i dag ett 60-tal anställda. Men i och med ihopslagningen utökas antalet tjänster till drygt 100, däribland operatörer, planerare, chefer, administratörer och it-tekniker.
De anställda vid LKC i Gävle, ett 40-tal civilanställda och poliser, har erbjudits att flytta över till Uppsala men endast en handfull har accepterat en förflyttning.
– Så långt det är möjligt har vi velat behålla den personal vi har. Men vi har haft svårt att locka över Gävleoperatörerna på grund av avståndet. Många har tyckt att pendlingsavståndet är för långt och sökt nya jobb eller valt andra uppdrag inom polismyndigheten. I stället har vi fått satsa resurser på nyrekryteringar, säger Patrik Skörvald.
Syftet med den nya organisationen är att polisen ska bli mer effektiv när det gäller ledning och styrning av tillgängliga resurser.
– När vi inte längre ska jobba i tre separata län utan i en stor region, då behöver vi styra resurserna från ett ställe, förklarar Patrik Skörvald.
I praktiken kan det till exempel innebära att när polisen får samtal om en pågående misshandel på Storgatan i Gävle är det operatörerna i Uppsala som ska ta emot larmet och besluta om insats.
Men enligt Anna Ramsten på Polisförbundet finns farhågor om att servicen till allmänheten inte kommer att nå upp till en acceptabel nivå och att arbetsförhållandena försämras.
– När man centraliserar kommer man längre från medborgarna, det säger sig självt. Lokalkännedomen försvinner också när allt styrs från Uppsala, menar hon.
Patrik Skörvald anser att kritiken till viss del är befogad.
– Jovisst är det så. Det kan uppstå situationer där man inte har koll på geografin. Men såna missförstånd kan även uppstå i den organisation vi haft. För att minimera risken förbättrar vi utbildningen i intervjuteknik. Vi accepterar till exempel inte att man tar ett larm på Kungsgatan för att det händer i Uppsala. Det finns fler orter med den adressen, säger Patrik Skörvald.
Anna Ramsten menar även att arbetsförhållandena för både de rutinerade och de nyanställda kan bli tuffa när den nya ledningscentralen tas i drift.
– Det är ett komplext och svårt jobb. Det är beslut som ska fattas på kort tid och för det krävs det väl inarbetade rutiner och en lång inkörningsperiod. Det tar många år att bygga upp erfarenhet och kompetens, vilket nu försvinner i och med att många operatörer valt att sluta.
I november kommer ett 70-tal tjänster vara tillsatta vid Uppsala RLC och ett år senare är personalstyrkan uppe i 100 tjänster. Totalt sett försvinner ett 40-tal tjänster i och med sammanslagningen.