De dödsskjutningar som inträffade i kriminella miljöer 2017-2019 ledde till fällande dom i vart tredje fall. Det visar en Brå-rapport.
I en rapport från i våras har Brottsförebyggande rådet, Brå, granskat 113 polisutredningar av dödsskjutningar i kriminell miljö under perioden 2017-2019. Granskningen, som även bygger på intervjuer med poliser och åklagare, lyfter fram flera svagheter i utredningarna. Till exempel fungerade inte samarbetet inom polisen tillräckligt bra.
Ofta är skjutningar reaktioner på tidigare våldshändelser och det kan därför finnas skäl att samordna olika ärenden. Men i tre av tio utredningar hade ingen samordning skett, trots att det fanns beröringspunkter med andra utredningar, skriver Brå.
Lina Lunneborg, biträdande chef vid Uppsalapolisens utredningssektion, säger att man alltmer letar efter samband mellan olika utredningar.
– Det har vi gjort även tidigare. Men i och med den konfliktbild som uppstått sedan början av året arbetar vi ännu mer på det sättet och klustrar ihop ärenden, uppger hon.
Polis på brottsplatsen där två personer skottskadades i Västberga i oktober 2023.
Vid arbetet med det 30-tal fall av grova brott som är aktuella under våldsvågen har särskilda personer inom Uppsalapolisen i uppgift att läsa in sig på samtliga uppgifter som kommer in. Målet är att de ska hitta gemensamma nämnare i olika ärenden och prioritera åtgärder.
– På så vis har de skaffat sig en övergripande blick och det har gett resultat, menar Lina Lunneborg.
Vid sidan av bristande samordning är ett annat problem att den andelen fall av dödligt våld som polisen klarar upp har sjunkit. 1990–2010 kunde en gärningsperson bindas till brottet i mellan 75 och 90 procent av fallen. Under 2014–2017 minskade andelen till 68 procent, vilket enligt Brå är den senast tillgängliga siffran.
En pojke under 18 år träffades av kulor vid en skottlossning i Eskilstuna i juli.
Att polisen löser en krympande andel ärenden med dödligt våld kan enligt Brå bland annat förklaras med att det inträffar allt fler dödsskjutningar bland kriminella. Att mord med skjutvapen i den kriminella miljön är svåra att lösa och därmed har lägre uppklarningssiffror beror bland annat på att dåden oftast sker på allmän plats med okänd gärningsman och att få är villiga att vittna.
Utredningsläget är givetvis betydligt svårare än vid ett mord i nära relation, inom en sluten krets av familjemedlemmar. Under de senaste åren har ungefär vart fjärde fall av dödligt våld i den kriminella miljön klarats upp. Gäller det däremot dödligt våld i nära relation ligger uppklarningssiffran betydligt högre, på runt 90 procent.