Videon är inte längre tillgänglig
Onsdagens bombhot mot Praktiska gymnasiet är det sjunde hotet, bara under maj månad, som inkommit till olika instanser, butiker och skolor runt om i Uppsala. Men vilka hot som kan kopplas ihop med andra, eller om de många hoten har någon koppling med varandra över huvud taget vet inte polisen i nuläget. En 67-årig man delgavs misstanke för hotet mot Ica Kvantum i Gottsunda den 8 maj, men eftersom det inte gått att bevisa något i ärendet har utredningen lagts ner.
LÄS MER:Här får polisen in bombhotet
– Av erfarenhet vet vi att den här typen av hot brukar komma i vågor. Problemet för polisen är att kunna spåra den person som håller i luren. De som lämnar ett bombhot ringer ofta från en oregistrerad kontantkortstelefon, säger Christer Nordström, presstalesperson vid Uppsalapolisen.
Går inte samtalet att spåra i efterhand?
– Ibland kan vi göra efterspårningar men det är inte alltid polisen har tillåtelse att göra det.
Det finns dock en likhet mellan den senaste tidens alla bombhot - inget av dem har visat sig vara skarpt. Polisen har vid samtliga tillfällen kunnat lämna lämna platsen utan att något misstänkt föremål har hittats.
– De här bombhoten påverkar väldigt många människor. Personal måste lämna sina arbetsplatser och trafiken får svårt att passera när polisen tvingas spärra av ett område. Det är ett synnerligen onödigt brott att begå, säger Christer Nordström.
Finns det någon risk att ett bombhot inte tas på allvar för att så många har visat sig vara tomma hot?
– Vi i polisen får inte tänka så. Varje enskilt bombhot måste bedömmas individuellt oavsett hur många hot som har kommit in tidigare. Åtgärderna från polisens håll kan se olika ut från fall till fall men vi gör alltid någon form av insats när ett bombhot kommer in.TV:Polisen på plats vid bombhotade skolanLÄS MER:Rektorn: "Det är en olustkänsla"