Enligt Uppsalapolisen fanns det inte resurser att förhöra den 16-åriga flickan när hon anmälde väktaren för våldtäkt.
Den 20 april i fjol skickade socialtjänsten ett fax till Uppsalapolisen. En 16-årig flicka, som vi kallat Anna i tidigare reportage, hade berättat att hon utsatts för våldtäkt av en väktare. "Väktaren håller fast henne, trycker henne mot väggen och tar av henne byxorna", står det att Anna sagt.
Trots att Anna hade namn på den utpekade väktaren gick det drygt en månad innan polisen kallade henne till förhör. Enligt Johanna Walterskog vid Uppsalapolisen dröjde förhöret eftersom den enhet som arbetar med brott i nära relation hade många frihetsberövade under den här perioden och tvingades prioritera.
Vid tidpunkten då Anna förhördes, i maj 2021, fanns sedan tidigare två polisanmälningar mot väktaren om sexuellt ofredande. Det kunde ha varit en indikation på att mannen, som var på fri fot, borde gripas för att förhindra att fler kvinnor drabbades.
Men kammaråklagare Linn Lööw, som fick utredningen, kände i det läget inte till att väktaren tidigare anmälts för sexbrott. Orsaken var att hon inte hade letat efter gamla anmälningar mot honom.
– Anmälningarna hade lagts ner av andra åklagare och det var först på ett senare stadium som jag fick veta att de fanns. Jag hade inte sökt i registret efter gamla anmälningar, det ingår inte som rutinåtgärd, säger Linn Lööw.
Enligt kammaråklagare Linn Lööw fanns det inte tillräckligt starka skäl att gripa väktaren när han anmäldes för våldtäkt i april 2021.
Trots att polisen kände till väktarens identitet gick det drygt fem månader från anmälan tills mannen greps, vilket skedde den 4 oktober. Under sin tid i frihet hann han utsätta ytterligare minst en flicka för ofredande.
Varför dröjde ni så länge med att gripa väktaren?
– Ibland finns det anledning att gå in direkt med ett gripande men jag tyckte inte att det var nödvändigt i det här fallet. En orsak var att det redan hade gått lång tid från det att våldtäkten skedde innan en anmälan kom in, uppger säger Linn Lööw.
– För att det ska bli fråga om häktning måste det finns uppgifter som tyder på risk för bland annat flyktfara eller fortsatt brottslighet. Jag ville därför först bygga upp ärendet och ta in kringbevisning.
Väktaren, som var anställd på Securitas i Uppsala, greps i oktober 2021.
Hade det inte gått att först frihetsberöva mannen och sedan fortsätta utredningen?
– Anmälningarna bestod till stor del enbart av målsägandenas berättelser och det räcker inte alltid för häktning, uppger Linn Lööw.
Åtal väcktes i december 2021. Varför tog utredningen så lång tid?
– Vi arbetade intensivt med ärendet och jag önskar att det gått snabbare. Men både polis och åklagare har många ärenden att hantera, säger Linn Lööw.
I januari 2022 dömdes väktaren till fängelse i tre år och sju månader.