Polisen får ta fler DNA-prov
Polisen får från den 1 januari nästa år ökad rätt att ta DNA-prover. Det beslutade riksdagen på onsdagen. Uppsalapolisen tror på fler lösta brott.
Tack vare en förfinad DNA-teknik kan polisen i dag säkra DNA-spår vid många brott, det gäller både så kallade vardagsbrott och grova brott.
— Det finns fall där vi har DNA-spår från samma gärningsman från tio olika brott men där vi inte vet vem det är, säger Lars Nyfjord, som är övertygad om att den nya lagen kommer att underlätta arbetet med att matcha de säkrade spåren mot misstänkta gärningsmän.
Enligt riksdagsbeslutet får polisen nu möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen misstänks för brott där straffet kan bli fängelse. Lagändringen innebär dessutom att prover får tas även på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott, men bara om det finns synnerliga skäl att tro att provtagningen har betydelse i en brottsutredning.
Polisen får också rätt att spara DNA-profiler i register. Alla som dömts till annat straff än fängelse får registreras.
Prover från skäligen misstänkta får sparas i speciella utredningsregister men här måste uppgifterna raderas så snart målet eller ärendet är avslutat och misstankarna har lagts ner.
På tekniska roteln i Uppsala uppskattar man att inflödet av prover nu kommer att öka, både på den egna avdelningen och på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping dit DNA-proverna skickas för analys.
— Att ta DNA-prov blir som att ta fingeravtryck. Vi har gott om brott som bara ligger och väntar på en gärningsman så i ett inledningsskede får vi säkert mycket att göra, men det lär plana ut så småningom, säger Lars Nyfjord.
En majoritet i justitieutskottet sade jag till regeringens förslag om en ökad användning av DNA-tekniken. Västerpartiet och Miljöpartiet ansåg dock att man inte ordentligt analyserat konsekvenserna för den enskildes integritet och ville att riksdagen skulle rösta nej.
Så jobbar vi med nyheter