Veronica Knutar är gruppchef för poliser som utreder brott i nära relation och sexualbrott.
– Vi förstår att de här brotten skapar oro och frustration. Det gör de hos oss också, säger Veronica Knutar, gruppchef på Uppsalapolisen.
Hon och hennes kollega Frida Bäckman har tillsammans med åklagare lett polisens utredningar av de grova sexbrott som uppdagats inom hemtjänsten i Uppsala. I ett fall, som rör privata Förenade care, sitter en man i 25-årsåldern häktad för grova våldtäkter och sexövergrepp mot tre äldre kvinnor – brott som han filmade.
– Där måste man säga att utredningsläget är gott eftersom det finns filmer, säger Veronica Knutar.
"Vi har lagt väldigt mycket kraft på de här utredningarna och vidtagit åtgärder för att se om det finns fler målsägande", säger Frida Bäckman, tillförordnad gruppchef på polisen.
I de andra fallen går det betydligt trögare. 84-åriga Veras fall är till och med nedlagt. Hon anmälde i maj att hon våldtagits av en man i den kommunala hemtjänsten i Nyby, men utredningen lades ner i slutet av september i brist på bevis.
En annan kvinna med hemtjänst i Nyby, som UNT kallar Siv, har även hon vittnat om våldtäkt. Vera och Siv har oberoende av varandra pekat ut samme man och kommunen har avskedat honom. Siv har också utsatts för grova sexuella övergrepp av två andra män i hemtjänsten, som bägge stängts av.
Kan ni inte bara plocka in de här tre utpekade männen?
– Det är inte riktigt så enkelt. Det räcker inte med att någon bara är utpekad, utan det behövs även så kallad stödbevisning, säger Veronica Knutar.
Hur ser ni på att två kvinnor pekat ut samme man – stärker inte det deras fall?
– Det blir förstås inte gynnsamt för mannen. Men det i sig är inte tillräckligt för att hålla hela vägen till att uppnå skälig misstanke, vilket krävs för att fallet ska gå vidare till åklagare som kan besluta om tvångsmedel, till exempel att anhålla en misstänkt.
Så vad krävs?
– Att det finns teknisk bevisning och vittnesuppgifter är två framgångsfaktorer i den här typen av utredningar.
84-åriga Vera har berättat för UNT om när hemtjänstmannen våldtog henne. "Jag sa nej och försökte fösa bort honom med händerna. Men jag hade ingen kraft. Ändå känns det så skamfullt."
Eftersom det sällan finns just vittnen vid hemtjänstbrott blir den tekniska bevisningen väldigt viktig. Och där är tiden en betydande faktor, för att säkra DNA och andra spår.
I både Veras och Sivs fall polisanmäldes brotten lång tid efter att de begåtts. Det har försvårat utredningarna.
Det är sällan som UNT får intervjua poliser på det här sättet under pågående utredningar. Men både Veronica Knutar och Frida Bäckman vill uppmärksamma den typ av brottslighet som uppdagats i hemtjänsten. De vill inte gå in på några detaljer i utredningarna, men uppger att fallen är prioriterade.
– Vi har lagt väldigt mycket kraft på de här utredningarna och vidtagit åtgärder för att se om det finns fler målsägande, säger Frida Bäckman.
"En av dem brukade säga när han gick: 'Berätta inte det här för nån, för då blir mitt liv förstört'. Så jag ville inte polisanmäla", har Siv berättat för UNT.
Det var dock först efter UNT:s intervju med Vera i början av september som polisen började leta fler offer. Efter UNT:s publicering inledde kommunen en djupare granskning och hittade då Siv.
– När det bara var Vera pratade vi i polisen om det som ett ärende som stack ut, men trodde inte det fanns fler offer. Det var när det kom in ytterligare en anmälan som vi insåg att det kan finnas ännu fler, säger Veronica Knutar.
Var det naivt att tro att det inte kunde finnas fler offer?
– Det är alltid lätt att med facit i hand att resonera så, men i det utredningsläge vi var i initialt fanns det inget som pekade på att det förekom fler målsägande. Utredningsprocessen är ofta levande och ändras under resans gång, säger Frida Bäckman.
Har ni i polisen hittat ännu fler drabbade än de två?
– I nuläget finns det inga fler målsägande i ärendet. Men återigen: utredningen fortgår och vi är inte i mål ännu.