Polisen byter taktik för att rekrytera invandrare
Utomeuropeisk bakgrund bland Uppsalas poliser är ännu nästan obefintlig, trots år av kampanjer och satsningar. Men intresset finns bland unga invandrare, hävdar Uppsalapolisen, som nu byter taktik och riktar in sig på föräldragenerationen.
—Vi har några finska invandrare, en italienare och en aspirant från Frankrike, säger Mikael Malmberg, rekryteringsansvarig på Uppsalapolisen.
Nationellt problem
Problemet är nationellt, visar SCBs statistik. 2003 var 229 av landets 15 421 poliser födda utanför Sverige. Det är 1,5 procent. 97 av dem var födda utanför Norden, och bara 41 utanför Europa. Det är ändå något fler än 2001, då bara 28 svenska poliser var födda utanför Europa.
Polisen vill spegla samhället i stort, heter det. Men av Sveriges ungefär nio miljoner invånare är enligt SCB drygt en miljon födda utomlands.
Så polisen har satsat i hela landet: annonserat i invandrarpress, samarbetat med invandrarorganisationer och skrivit in "kännedom om andra kulturer och språk" som merit vid antagningen till Polishögskolan. Resultaten har varit blygsamma. Bland de blivande poliserna är andelen med utländsk bakgrund fler än i poliskåren - runt 15 procent har annan etnisk och kulturell bakgrund än svensk. Men på den nivån har den legat stilla under flera år.
Kommer in senare
—Bekymret för vår del är att vi kommer in i ett senare skede. Vi måste anställa bland dem som redan är antagna till polisutbildningen, säger Mikael Malmberg.
Uppsalapolisen har försökt både med formella rekryteringsträffar och mer informellt snack ute på stan.
—Om de så kommer fram och säger att poliser är skit, är det en ingång till att börja prata. När poliser som det syns har någon annan etnisk och kulturell bakgrund rör sig ute med uniform drar det otroligt med frågor, säger Camilla Clarin, ungdomspolis och rekryteringsansvarig.
Intresset finns
Intresse finns hos ungdomar med utländsk bakgrund, betonar hon. Många gånger bromsas dessa ungdomar av sina äldre generationer, menar Mikael Malmberg.
—Vi vände oss till fel forum tidigare, till ungdomarna. Vi är tvungna att vända oss också till mamma och pappa, eller ännu hellre mormor och morfar. Vissa grupper har väldigt dålig erfarenhet av poliser från sina hemländer. På många håll i världen är det också ett lågstatusyrke, som familjen inte vill att deras ungdomar ska satsa på, säger Mikael Malmberg.
Varför är det så viktigt var poliserna kommer ifrån?
— Det är precis som när vi hade diskussionen kring om kvinnor skulle släppas in i kåren eller inte. Med det mångkulturella Uppsala är det oerhört viktigt att vi har unga poliser med invandrarbakgrund. Annars blir vi inte trovärdiga. Det är en fullständig självklarhet, säger Mikael Malmberg.
Nöjd med yrkesval
UNT har pratat med polisaspiranten med utomeuropeisk bakgrund. Han är från Mellanöstern, och är mycket nöjd med yrkesval och bemötande under sin första aspiranttid. Men han vill inte ställa upp med namn och bild, eftersom det skulle göra det svårt för honom att på sikt söka tjänster inom till exempel säkerhetspolisen.
—Det behövs att några går i bräschen, syns ute i uniform, så föds idén hos fler. Syns vi så finns vi, säger han.
Han hade själv problem att övertyga sin mor om att polisyrket är något att satsa på. Hon föredrog en mer akademisk utbildning som till jurist, läkare eller ingenjör.
Internt känner han inte av att han skulle vara annorlunda, säger han: "I kåren är de enda färger som gäller de blå-vita". Men under sina få månader på praktik har han hunnit märka att han märks ute på stan.
—Människor kommer faktiskt fram och undrar var jag kommer ifrån, och tycker att det är bra att jag är polis, berättar han. Jag har inte märkt att någon skulle vara negativ än.
Så jobbar vi med nyheter