Videon är inte längre tillgänglig
De senaste tre månaderna har Uppsala drabbats av fyra bombhot. Christer Nordström vid Uppsalapolisen betecknar det som fler bombhot än vad som kan anses ”normalt”.
– Det är alldeles för många. Även falsklarm får stora konsekvenser för människor i form av inskränkningar när vi måste spärra av områden och evakuera till olika platser. Det är resurskrävande.
Grundregeln för polisen är att ta ett bombhot på största allvar.
– Vi gör en seriös bedömning i varje enskilt fall, och sänder patruller till platsen. Vi har också dialog med räddningstjänst och ambulanspersonal som också rycker ut.
Både den misstänkta bombväskan i Gottsunda, och föremålet under bilen i Sävja, krävde att bombgruppen från Stockholm tillkallades.
Uppsalapolisen har ingen egen bombgrupp. Skulle det behövas?
– Nej, vi har egna tekniker. Men vi informerar alltid bombgruppen vid hot, för där finns specialkunskap i att oskadliggöra bomber. Har vi ett misstänkt föremål så skickar vi en bild till bombgruppen, som sedan gör en bedömning.
Bombhotet i Sävja resulterade i att bombgruppen sköt på det misstänkta föremålet, med en robot. Men Christer Nordström vill inte spekulera i vilket av bombhoten som betraktats som "mest allvarligt".
– Jag kan inte rangordna. Men som sagt, vi tar alla hot på allvar, säger han.
Bör man som Uppsalabo vara orolig nu, med tanke på den senaste tidens händelser?
– Nej, det tycker vi inte. Men om man får in ett hot, exempelvis till sin arbetsplats, så ska man ta det på största allvar och direkt anmäla till polisen. Men att undvika att besöka publika tillställningar eller liknande ska man absolut inte göra.
Att framföra hot på telefon är vanligast, enligt Christer Nordström.
– Någon kan ringa och säga att det smäller inom en viss tid - så var det i fallet vid Svavagallerian. Men vi kan även hitta hot på sociala medier. Då behöver det däremot inte vara just bombhot.
Han tar upp bloggaren Diabetsmannen, Joakim Mattsson, som exempel. För knappt en vecka sedan, 17 november, blev han hotad till livet av en läsare i en kommentar på bloggen. Det hotet ledde till att Joakim Mattson fick ha poliskydd när han medverkade på galan Uppsalavimmel Awards förra helgen.
– Vid större tillställningar och publika evenemang förekommer ofta hot. Det har polisen alltid med i beräkningen och vi planerar resurser efter det.
Vad avgör om ni väljer att evakuera folk?
– Det är en bedömning från fall till fall. Vi har inte alltid evakuerat folk om hot riktas mot en restaurang. Däremot sänder vi förstås ut en patrull som får undersöka saken, säger Christer Nordström, som vill betona att polisen "inte drar sig för att evakuera".
– Men det gäller att fundera över om det är motiverat att utrymma och om det är praktiskt möjligt. Om ett hot riktas mot ett område där tusentals människor rör sig kan det skapa panik och personskador om vi evakuerar. Så det där är alltid en grannlaga uppgift för oss.
Christer Nordström berättar att det för flera år sedan riktades ett bombhot mot Fyrisfestivalen, som ägde rum i centrala Uppsala. Tiotusentals människor var i omlopp, men polisen evakuerade aldrig.
– Den gången bedömde vi att hotet framfördes av någon som "bara" var väldigt trött på tillställningen. Därför tömde vi inte stan.
Vid ett tillfälle på senare år har det hänt att en sprängladdning dentonerat i samband med ett bombhot, i Uppsala.
I Nåntuna i september 2009 detonerade en sprängladdning vid en fastighet i Nåntuna sedan ett hot riktats mot en privatperson där, berättar Christer Nordström.
Men det tillhör undantagen.
– Däremot har det förekommit sprängning. En bankomat sprängdes för några år sedan i Uppsala. Men det hängde inte ihop med ett hot, utan där ville man komma åt pengar.
Han tillägger att det hänt att Uppsalapolisen hittat sprängladdningar, men att dessa av olika anledningar inte detonerat.
– Vi har också fall där personer exprimenterat och sprängt bort sina egna fingrar.
Men det har inget med hot att göra.
Brottsrubriceringen när det gäller förra veckans bombhot mot Uppsalaskolan, är falskt larm. Ingen misstänkt person finns i nuläget, men röstbevis finns - personen talade in hotet på en telefonsvarare.
Finns det någon misstänkt i samband med föremålet som hittades under en bil i Sävja?
– Nej, inte i dagsläget. Men kriminalunderrättelsetjänsten jobbar med det. Det är klassiskt polisarbete det handlar om, som att följa upp tips.
I fallet vid Svavagallerian greps en 36-årig man några timmar efter att hotet ringts in. Han släpptes efter förhör, men är fortsatt misstänkt för falskt larm.
– Vid bombhot kan brottsrubriceringen även bli förberedelse eller försök till allmänfarlig ödeläggelse. Det kan ge mångåriga fängelsestraff, säger Christer Nordström.