Vid bland annat demonstrationer och idrottsevenemang
tjänstgör ibland dialogpoliser som har till uppgift att tala med människor och förebygga oroligheter.
Att en polis i Uppsala åtalas för övervåld tillhör inte vanligheterna. Men i augusti ställs en polis i Uppsala inför rätta, åtalad för två fall av tjänstefel då han ska ha använt "obefogat och oförsvarligt" våld.
Åsa Larsson, tillförordnad chef för lokalpolisområdet Uppsala/Knivsta, anser att poliser numera oftare lyckas genomföra sina uppdrag utan att behöva ta till handgripligheter. Det sker i första hand genom att man i stället för dialog med människor.
– Inställningen inom polisen till att bruka våld skiljer sig i dag ganska mycket jämfört med när jag började som polis för 20 år sedan. Numera får alla poliser årligen utbildningar i konflikthantering och man övar på att i det längsta undvika våld, säger Åsa Larsson.
Enligt henne diskuterar man ständigt inom kåren hur polisen ska agera när man möts av tillmälen, hot och våld. Redan på väg ut i bilen till en situation där det kan bli hetsigt börjar poliserna förbereda sig mentalt, uppger hon.
– Kollegorna vet vem i gruppen som har lättast att få igång en dialog och då kan uppgiften gå till den personen.
Samtidigt betonar hon att det i vissa lägen är viktigt att polisen stoppar personer fysiskt.
– Ibland måste polisen agera sekundsnabbt med våld för att skydda såväl tredje man som gärningspersonen och poliserna själva. Samhället har blivit hårdare, det är mer vapen i omlopp och det kan öka behovet av snabba ingripanden där våld kan förekomma. Det kan se brutalt ut men de grepp vi använder bygger på forskning om vad som är effektivt utan att den omhändertagna personen skadas.
Tillåter kulturen inom kåren att en polis anmäler en kollega för övervåld?
– I Uppsala sker det några gånger om året att poliser anmäls av kollegor, det visar att systemet fungerar. Om en polis underlåter att anmäla en kollega när det är befogat innebär det ett brott. Det är viktigt att anmäla och den som gör det får stöd av cheferna, säger Åsa Larsson.
Alla poliser i yttre tjänst i Uppsala har tillgång till kroppskameror som gör att ingripanden kan dokumenteras. Den enskilde polisen avgör när kroppskameran ska slås av och på.
Finns risken att den som anmäler en kollega blir trakasserad av andra medarbetare?
– Jag känner inte till några sådana fall, utan bara sådana där anmälaren blivit stöttad.
Hur har du själv reagerat när kollegor gått över gränsen vid ingripanden?
– Det är många år sedan jag var i yttre tjänst men om jag tyckte att någon kollega agerade alltför hårt, verbalt eller fysiskt, sa jag ifrån eller tog över ingripandet. Jag har aldrig varit med om att det medfört att jag blev dåligt bemött.