Under ett möte med socialtjänsten i Uppsala häromveckan lovade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att sekretessreglerna ska lättas på. Här pratar hon med Ungdomsjourens Hilde Wiberg.
Statsminister Ulf Kristersson står på moderatstämman i Umeå och presenterar en ny åtgärd för att bekämpa våldsvågen: sekretessen ska brytas mellan myndigheter. En ny utredning tillsätts.
En vecka tidigare har socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall varit i Gottsunda och pratat med Uppsalapolitiker socialtjänstpersonal om samma sak. Sekretessen måste kunna brytas.
Jale Poljarevius, underrättelsechef på region Mitt lyfter ett trött ögonbryn.
– Det har väl gjorts 20 försök att ändra på sekretessen mellan myndigheter genom åren, men än har det inte lett till några förändringar.
Han har länge varit kritisk mot sekretesslagstiftningen som gör att polisen inte får prata med andra myndigheter om det inte gäller grova brott.
– Det här med att brotten måste vara grova för att vi ska få bryta sekretessen gör ju att polisen hela tiden kommer efter. Om vi hade kunnat få information bara om ett asocialt beteende från exempelvis socialtjänsten så hade vi kunnat ha den personen på vår radar innan det blir grova brott.
Ulf Kristersson presenterade på helgens Moderatstämma en ny åtgärd för att bekämpa gängkriminaliteten. Sekretessen mellan myndigheter måste ändras.
Polisen har under många år kritiserat sekretessen som gör att bland annat socialtjänst, skola och psykiatri inte får berätta om den kunskap de har om vissa ungdomar som riskerar att bli farliga i framtiden.
– Det här gäller även de vanligaste brotten, som mäns våld mot kvinnor. Om Akademiska hade kunnat kontakta polisen när det kommer in en kvinna som fått käken bruten av sin man, hade vi kunnat ha dem under radarn. Nu går det brottet som misshandel och anses inte tillräckligt grovt för att de ska få bryta sekretessen.
Jale Poljarevius har under sina år som polis hört talas om ett 20-tal försök att rucka på sekretessen mellan polis och andra myndigheter.
I Danmark och Norge räcker det med att en kvinna kommer in med ett blåmärke till sjukhuset för att polisen ska få information om det, berättar han.
– När jag pratar med kollegor från andra länder om att myndigheter inte får prata med varandra i Sverige skrattar de åt vår lagstiftning.
Att sekretessen är viktig för att skydda människors förtroende för socialtjänsten kan han förstå, men han menar att det råder undantagstillstånd just nu.
– Jag har svårt att se att det är den viktigaste frågan just nu när människor skjuts till döds.
Tomas Odin, förvaltningsdirektör på socialförvaltningen i Uppsala kommun, var i Gottsunda på mötet där socialministern utlovade förändring. Han håller med om att sekretessen står i vägen för att motverka brott.
– Vi har en lagstiftning som inte passar i en tid med gängskjutningar och förnedringsrån. Vi inom socialtjänsten har en unik kunskap om unga som befinner sig i kriminella miljöer i alla stadsdelar i Uppsala. Men juridiken kring vad vi får berätta för polisen gör att de går miste om information som kan förhindra framtida brott.
Tomas Odin, förvaltningsdirektör på Uppsala kommun, tycker att sekretesslagstiftningen är föråldrad och motverkar förebyggande av brott.
Socialtjänsten kan använda sig av en paragraf i sekretesslagen (18A) som innebär att man får kringgå sekretessen om man ser en risk för kriminalitet hos personer under 21 år. Men Tomas Odin menar att det inte är så enkelt.
– För att socialtjänsten ska få bryta sekretessen måste det vara risk för ett allvarligt brott, dessutom är lagstiftningen komplex och vi behöver också ta hänsyn till andra paragrafer.
Vad gäller väldigt unga personer i riskzonen är kravet på samtycke från föräldrar ett problem enligt Tomas Odin.
Polisen får information om ungdomar i riskzonen onödigt sent på grund av sekretesslagstiftningen, som underrättelsechefen Jale Poljarevius är starkt kritisk mot.
– Om socialtjänsten vet om att en person under 15 år riskerar att göra något kriminellt måste socialtjänsten fråga föräldrarna till barnet om de får dela informationen med polisen.
De flesta föräldrar ger sitt samtycke, men i vissa fall gör föräldrarna inte det och dessa föräldrar ställer till det mycket i arbetet mot nyrekrytering mot grov kriminalitet.
– De barn vi verkligen skulle behöva komma nära och bryta sekretessen, är de barn vars föräldrar inte är ett stöd utan där föräldrarna är en del av problemet. Släktbaserade nätverk, personer som livnär sig på bidragsbrott, om deras barn också är kriminella är det klart att de inte ger oss samtycke.
Gällande att sekretessen är till för att skydda människor som sökt hjälp från socialtjänsten anser Tomas Odin att sekretessen borde mildras bara just de som är i miljöer där grova brott sker.
– Vi skulle behöva en ny lagstiftning just för bara den här gruppen.