Den senaste veckan har UNT skrivit om två olika polisgripanden kopplade till gängverksamhet. Först kastades sten mot polis vid Brantingstorg, vilket polisen sedan meddelade ledde till ett gripande av en efterlyst gängledare. Några dagar senare hotade andra gängmedlemmar ägare på en krog i centrala Uppsala. Jale Poljarevius, lokalpolisområdeschef i Uppsala och Knivsta, klargör för UNT vad polisen menar när man talar om "gängmedlemmar".
– Rent polisiärt gör vi den bedömningen när det är ett flertal återkommande individer som uttalar ett anspråk på ett territorium, och säger att "vi vill inte ha polisen här", "håll er borta härifrån" och så vidare. Då är det någon slags gruppering enligt oss. Det förekommer då organiserad brottslighet, eller en början på det, som de vill kunna bedriva utan insyn från polis. Det är allt ifrån ungdomsgäng som förhoppningsvis växer ifrån de tendenserna, till de som fastnat i kriminalitet och bildar fasta strukturer.
Enligt honom är verksamheterna ofta kopplade till rån, stölder och olika typer av narkotikabrott.
– Dels har vi grupperingar kopplade till olika stadsdelar, och dels finns vissa som rör sig runt i centrum, i det vi kallar fokusområden. Jag börjar tycka att Uppsala är för litet för alla gänggrupperingar.
Finns det fog för allmänheten att oroa sig?
– Nej, det här är ju ingenting nytt, grupperingar som konkurrerar med varandra har ju pågått sedan mänsklighetens födelse. Men just nu syns det kanske mer för allmänheten.
Varför syns det mer just nu?
– Jag vet inte, kanske har vissa grupperingar blivit mer utträngda vilket skapar konfrontationer.
Men har det skett någon reell ökning?
– Brottsligheten i stort minskar ju, och det totala våldet tror jag inte heller ökar. Just våldet inom gängen har jag inga specifika siffror på, men jag tvivlar på att det ökat. När det skrivs om det i media får man ju en slags upplevd känsla av att det ökat, vilket det inte behöver betyda att det faktiskt gör.
Brotten är enligt Jale Poljarevius ofta svåra att utreda eftersom de inblandade inte vill ha att göra med polisen.
– De här brotten är mycket svårare att lösa än många andra brott. Ofta är vittnena långt ifrån medgörliga, och om offret inte heller vill prata är det i princip helt omöjligt att bedriva förundersökning utan en teknisk bevisning. Det är inte ens säkert heller att vi ser all brottslighet, vi ser ju bara det som anmäls.
Jale Poljarevius framhåller att det viktigaste jobbet för polisen, när det handlar om denna typ av brottslighet, är förebyggande arbete.
– LOB (Lagen om omhändertagande av berusad person, reds. anm) kan ofta användas när vi är ute på exempelvis helgkvällar. Vid minska tecken på påverkat och aggressivt beteende tar vi in personen, då plockar vi bort riskerna i ett tidigt skede. Det är vanligt att det förekommer strategiska droger, som kokain, som gör att man kan ta flera smällar, får större mod och omdömet blir helt annorlunda.
Vad görs mer för åtgärder?
– Vi försöker alltid att vara på plats i god tid. Misstänker vi en samling vid 03:00, ska vi vara där 02:45. Vi kan inte åka ut och släcka bränder bara, vi måste vara där innan det händer. Vi kommer aldrig att acceptera att vi inte kan åka till ett specifikt område, vi ska se till att lag och ordning ska råda överallt - i alla områden.