"Det var en liten milstolpe i karriären", säger Ted Esplund om genombrottet med Encrochat. Ted Esplund är polisens nationella samordnare för Encrochat-materialet.
Våren 2020 och de händelser som sedan följde lär polismannen Ted Esplund inte glömma i första taget.
– Det gick en liten rysning genom kroppen när jag såg vad som kom in till oss, berättar han.
Ted Esplund är projektledare vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa, för information från Encrochat. Bakgrunden är att fransk polis i fjol lyckades forcera krypteringen i Encrochat-telefoner som använts av tusentals kriminella i Europa.
I mars 2020 fick Ted Esplund för första gången veta att något var på gång. Då gav Europol muntlig information om vad polisen i Frankrike jobbade med.
– Ärligt talat var jag skeptisk. Encrochat var inte den största plattform för kriminella som jag sett och mina förväntningar var låga.
Men han skulle snart ändra uppfattning. I april började fransk polis överföra material till sina kollegor i Sverige. Ted Esplund häpnade när han fick klart för sig vilken enorm sprängkraft informationen bestod av.
– Över en natt fick vi tillgång till kommunikation mellan hundratals kriminella. För en gångs skull var det vi inom polisen som hade övertaget, det var en liten milstolpe i karriären, säger han.
LÄS MER: Avslöjandet som sände chockvågor genom den undre världen.
Ibland har hårda ord utväxlats mellan Encrochat-användarna.
Poliserna på Noa kunde konstatera att flera mord var nära förestående. Första prioritet var att ge skydd åt de som skulle dödas. Sedan drog man igång förundersökningar med målet att snabbt få stopp på de värsta brottslingarna och utreda de grövsta brotten.
En avgörande punkt var att ta reda på vilka som använt telefonerna. Alla med Encrochat hade ett kodnamn när de kommunicerade med varandra men vilka som låg bakom pseudonymerna var oklart. Genom att granska telefonernas positioner och uppgifter i meddelandena som kunde bindas till specifika individer kunde poliserna få fram deras verkliga identiteter.
Under augusti och september 2020 hade utredningarna kommit så långt att polisen kunde frihetsberöva personer. Arbetet har nu nått en fas där tingsrätterna tar över.
– Det kommer hela tiden nya åtal och domstolarna är inne i ett intensivt skede. Det pågår eller ska påbörjas rättegångar som gäller till exempel mord och mordförsök i Norrköping, Örebro och Stockholm, uppger Ted Esplund.
Automatvapen och sprängmedel som Uppsalapolisen beslagtog 2020 i en Encrochat-relaterad utredning.
Har ni uttömt all information från Frankrike?
– Nej, arbetet fortsätter, fast nu mot kriminella på lägre nivå. Det handlar om möjliggörare som penningtvättare eller lagerhållare av narkotika. Det kommer att ta lång tid innan vi är igenom allt material.
Just nu hanterar rättsväsendet närmare 150 ärenden med bevisning från Encrochat. Polisen anser sig ha bundit drygt 500 personer till olika brott och 230 av dem har frihetsberövats. Om man förutsätter att de 230 frihetsberövade sitter i häkte och inte i fängelse så tar de upp mer än var tionde av landets 2 200 häktesplatser.
Trots att Encrochat inneburit ett dråpslag mot den organiserade brottsligheten ligger den knappast i spillror. En orsak är att vissa kriminella grupperingar använder andra plattformar för sin kommunikation. Men Ted Esplund konstaterat att åtminstone de nätverk som haft Encrochat är rejält tilltygade idag.
Foton som Encrochat-användare skickat mellan varandra.
För ett år sedan kom en ny lag i Sverige som utökar polisens rätt till hemlig dataavläsning. Polisen kan till exempel skicka in trojaner i en mobil eller dator för att registrera samtal, bilder och textmeddelanden. Det krävs dock att den aktuella personen misstänks för allvarlig brottslighet. Skillnaden med Encrochat-avslöjandet är att fransk polis fick tillstånd att på bred front ta ut alla meddelanden som fanns, oavsett vilka brott som användarna misstänktes för.
Hittills har informationen från Encrochat resulterat i ett tjugotal domar i Sverige och det längsta fängelsestraffet ligger på 18 år. Flera advokater har begärt att Encrochat ska underkännas som bevisning. De anser att informationen tagits fram med metoder som strider mot svensk lag. Men Ted Esplund menar att det inte spelar någon roll eftersom rättsväsendet i Frankrike gett klartecken till insatsen.
Jale Poljarevius, tillförordnad underrättelsechef vid Uppsalapolisen, tycker det är märkligt att försvarsadvokater försöker stoppa Encrochat-materialet.
Jale Poljarevius, t f underrättelsechef vid Uppsalapolisen, är kritisk till invändningarna.
– Encrochat har utlöst smått desperata åtgärder från advokaterna. De brukar hänvisa till att vi har fri bevisföring, det vill säga att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning de kan få fram. Efter att Encro-bevisningen dök upp vill advokaterna plötsligt att den rätten ska upphävas eftersom den är negativ för deras klienter.
Materialet från Encrochat har dock godtagits av flera domstolar. Enligt vad UNT erfar finns än så länge bara en dom med Uppsala-anknytning, ett mål om knarkrelaterad penningtvätt. Tingsrätten bedömde att Encrochat-meddelandena höll som bevisning och alla åtalade fälldes. Dessutom pågår just nu en rättegång med Uppsalaanknytning där Enchrochat-bevisning används och där 58 personer är åtalade.
Svensk polis kommer att få tillgång till ett enormt dekrypterat material från plattformen Sky ECC. Det meddelade nyligen Linda Staaf vid polisens nationella operativa avdelning.
I veckan meddelade svensk polis att man ska få tillgång till meddelanden som kriminella utväxlat på plattformen Sky ECC.
Poliser i flera länder har tillsammans knäckt koden till Sky ECC. Enligt en preliminär bedömning kan det materialet vara dubbelt så stort som innehållet i Encrochat.
Jale Poljarevius tror att fler genombrott med dekrypteringar är att vänta. Han konstaterar att Encrochat-avslöjandet innebär ett mycket tungt slag mot de kriminella.
– Jag tror aldrig vi haft ett så stort avslöjande inom polisen som Encrochat, säger Jale Poljarevius.