Nyligen dömdes en man vid Uppsala tingsrätt för bland annat grov våldtäkt mot en minderårig pojke. Under utredningen inträffade en händelse som är så udda att tingsrätten ägnar den ett särskilt avsnitt i domen.
Det började med att den utsatte pojken år 2018 var i polisförhör. I anslutning till förhöret skickade polisens utredare ett sms till pojken. Polisen skrev att pojken kunde förvänta sig mellan 150 000 och 600 000 kronor i skadestånd, om han kunde tänka sig att ”prata mera”.
Pojken frågade då via sms ”Hur ska jag bevisa de”. Polisen svarade att det var hans jobb att lägga fram bevisningen men att han behövde pojkens "samarbete" för att det skulle vara möjligt.
Tingsrätten skriver i sin dom att "det är anmärkningsvärt att en utredare på ett så tydligt sätt talar om pengar i ett sammanhang som gör att förväntningarna på en ekonomisk ersättning framstår – eller skulle kunna framstå – som ett skäl för en förhörsperson att lämna uppgifter av visst slag".
Rådmannen Thomas Pettersson var domare i målet. Han menar att en person kan påverkas att ändra sina uppgifter om han eller hon lockas av pengar.
– Att en utredare agerar så här innebär typiskt sett stora risker och gör att förhöret blir mindre robust. Det kan medföra att oskyldiga fälls eller att skyldiga går fria, säger Thomas Pettersson.
Han konstaterar att rätten kan bli mycket försiktig i sina bedömningar om den får reda på att polisen diskuterat penningfrågor på det sätt som skedde i sexbrottsmålet.
Under rättegången sa polisens utredare att han tagit upp skadeståndsfrågan som en slags service till pojken. Men enligt domstolen är uppgiften inte övertygande eftersom polisen gjorde det i direkt anslutning till att han bad pojken om mer information.
De sexuella övergreppen inträffade för flera år sedan. Bevisningen bygger till stor del på pojkens utsagor och hans tillförlitlighet har därför varit avgörande i målet. Trots händelsen med polisen bedöms pojkens trovärdighet som hög av tingsrätten som dömde mannen till tio års fängelse.
– Slutsatsen i domen har inte påverkats av sms-konversationen, kommenterar Thomas Pettersson.
Orsaken är bland annat att de uppgifter som haft störst betydelse i målet lämnades av pojken först flera år efter sms-växlingen. Polisens besked om ekonomisk ersättning anses därmed inte ha inverkat på pojkens vilja att berätta om vad som hänt.