För att studera betydelsen av positiva och negativa kamrateffekter har Göran Nygren, doktorand i etnologi vid Uppsala universitet, följt tre olika klasser med goda studieresultat, från fem veckor till ett och ett halvt år.
– Kamrateffekterna kan spela en stor roll för studiemiljön och elevernas välmående. Om man vill förändra en dålig klassmiljö eller att elever skolkar måste man ha med sig kamrateffekterna, annars går det inte, säger han.
Lucas Rönquist, som går i åttan på Katarinaskolan, känner ibland ett grupptryck från dem han umgås med.
– Det kan vara negativt som om man testar att röka eller skolkar för att någon annan gör det. Men jag kan också påverkas positivt, om någon vill plugga kan ju den personen dra med en i något bra.
Kamrater är alltså inte bara vänner, under ytan finns en annan aspekt av kompisskap. Om kamratskapets inverkan togs på allvar skulle det kunna förbättra elevers studieresultat, deras skolgång och livssituation över huvud taget. Ett sätt är att lyfta upp de positiva kamrateffekterna.
– Det kan vara en elev som delar med sig av en konkret erfarenhet eller kunskap, vilket kommunicerar att den erfarenheten eller kunskapen är värdefull. De eleverna kallar jag för kunskapsstärkande och de kan bidra till ett gynnsamt lärandeklimat för hela klassen, berättar Göran Nygren som vill uppgradera kamrater och dess betydelse för studieresultat.
En annan kamrateffekt som skulle kunna lyftas mer i undervisningen är att prata om kunskap.
– Eleverna kan lära sig mycket tillsammans och av varandra, exempelvis bästa sättet att inhämta eller utbyta kunskap på. De kan gemensamt tolka vad som förväntas av dem, säger Göran Nygren som menar att det också kan vara bra att ta upp de här frågorna på lektionstid tillsammans med lärare.
Karolina Baueralvsjö går i sjuan på Uppsala Musikklasser och pratar mycket om skolan med sina äldre syskon.
– Vi pratar om vad jag ska bli när jag blir stor eller varför man ska gå i skolan och lära sig saker. Det tycker jag man kan prata mer om i skolan. Det finns mycket frågor, många undrar när vi kommer ha användning av det vi lär oss.
Hon berättar att hennes gymnasieskola har en bra gemenskap.
– När jag umgås med någon som har bra betyg känner jag mig mest peppad till att också få bra betyg, men det är klart att det finns en stress i det, säger Karolina Baueralvsjö.
I sin forskning märker Göran Nygren att det är viktigt med stöd hemifrån men också där spelar kamrateffekterna in. Elever som diskuterar sin framtid med föräldrar eller äldre syskon kan i sin tur förmedla den kunskapen till sina skolkamrater som inte har samma stöd hemifrån.
Mira Lewis, som går i nian på Uppsala Musikklasser, känner igen sig.
– Jag diskuterar gymnasieval med mina vänner i skolan, men jag är ganska säker på vad jag vill läsa på gymnasiet. Jag har pratat mycket med mina föräldrar och för mig har det kanske varit mest givande att prata med släktingar eller vänner som har erfarenhet av gymnasiet, säger Mira Lewis.
I sina studier har Göran Nygren funnit flera likheter mellan hur killar och tjejers studiestrategier och kamrateffekter tar sig uttryck. En skillnad är att tjejer upplever sig vara mer stressade eller otillräckliga än killar.
– Jag kunde se en tendens att killar paradoxalt nog pratar mer med varandra än tjejer och jag tror att det påverkar killarnas hälsa positivt. Tjejer umgås ofta två och två medan ofta killar umgås i en större grupp och kan på det viset dra nytta av fler personer. Det kan vara bra att prata om vilken ambitionsnivå man har och om skolan över huvud taget. Man ska inte underskatta det kontinuerliga samtalets betydelse, menar Göran Nygren.
Mira Lewis och Vilhelm Simoni. Mira Lewis pratar ofta om sin framtid med sin familj eller äldre släktingar, men även med klasskompisarna.
Karolina Baueralvsjö tycker att elever och lärare kan prata mer om varför man läser ett visst ämne. Här fikar hon med Linnea Lejon.