Plus i kassan på SLU
Med en god ekonomi i botten vill Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nu satsa rejält inför framtiden. Men för det krävs mer pengar från staten.
- Jag är jätteglad. Men samtidigt ska man veta att pengarna redan är intecknade i investeringar och i ökade kostnader för personal, så de kommer att gå åt, säger SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse.
SLU har stora planer för framtiden, planer som finns beskrivna i den strategi som nyligen skickats till regeringen. Kostnaden för att göra verklighet av strategin beräknas till 895 miljoner kronor. 660 av dessa kan SLU själva stå för, men 235 av dem måste staten bidra med genom ökade anslag till forskning och utbildning.
- Jag hoppas att regeringen kommer att leva upp till sitt löfte om att satsa en procent av bruttonationalprodukten på forskning, då kan vi få de här medlen, säger Lisa Sennerby Forsse.
Satsningar ska ske inom ett antal utpekade områden, däribland: klimatförändringens konsekvenser, möjligheten att bromsa växthuseffekten, genresurser och bioteknik, och globala husdjurssjukdomar och djurskydd.
- Vår kunskap här på SLU är en nyckel till många av våra framtidsfrågor, säger informationschef Pernilla Björk.
De senaste åren har inneburit stora förändringar för SLU, inte minst på grund av de stålbad universitetet tvingades genomgå en bit in på 2000-talet, med stora personalminskningar särskilt av teknisk och administrativ personal. Nu sker nyanställningar igen, och det är främst forskare som anställs.
- Från 2005 har antalet forskare ökat från 369 till 440, så det har skett en förskjutning mot fler forskare, säger Pernilla Björk.
Ur den digra årsredovisningen vill hon också lyfta fram det faktum att SLU klarat regeringens mål för antalet studenter och doktorander, för den senaste treårsperioden.
- Däremot klarade vi inte målet för andelen kvinnliga professorer. Vi ligger på 21 procent, målet var 34 procent. Men skillnaden är bara två tjänster, säger Pernilla Björk.
Så jobbar vi med nyheter