Planerade nya platser räcker inte

Fler döms till fängelse. Fler döms också till straff som tar lång tid att avtjäna och personer som tidigare dömdes till rättspsykiatrisk vård sätts numera i fängelse. Det är de viktigaste förklaringarna till överbeläggningen på landets fängelser.
Med början i år startar flera av de byggprojekt som ger kriminalvården 1 714 nya platser fram till 2008.
I planen ingår bland annat en ny säkerhetsanstalt, flera nya anstalter och två storhäkten.

Sala störst i landet
I UNT:s spridningsområde byggs på det före detta sjukhusområdet Salberga i Sala en helt ny kriminalvårdsanstalt och häkte med 342 platser och 200 anställda.
Det blir landets största fängelse och tas i bruk under hösten 2006.
Men trots den omfattande utbyggnadstakten är det platsbrist redan år 2010 igen.
— Våra prognoser pekar på att vi skulle behöva ytterligare två större fängelser i södra och mellersta Sverige, en kostnad på cirka en halv miljard, säger Lars Nylén.
Den överbeläggning som råder i dag är problematisk på flera sätt. Fångarna får inte alltid den vård de behöver och har rätt till och det blir svårare att dela upp fångarna utifrån deras vårdbehov.

Svårhanterligt
Lokalbristen blir också administrativt svårhanterlig när kriminalvården tvingas låna arrester av polisen och använda dessa som tillfälliga fängelseceller.
— Det går inte att bedriva en optimal verksamhet. Ska vi hushålla med skattepengarna behöver vi fler fängelser, säger Lars Nylén.
Enligt honom har Kriminalvården inga problem med att rekrytera personal.
Däremot har myndigheten svårt att hinna internutbilda de nyanställda.
— Ja, det är ett dilemma, vi har inte råd att skicka folk på kurs eftersom vi inte har pengar att sätta in vikarier. När den nya Salbergaanstalten invigs startar vi med ett annat utgångsläge, där har vi haft möjlighet att få in utbildningen från början, säger Lars Nylén.