Planer på värmeverk till Storvreta
Produktionen av fjärrvärme till hushållen i Storvreta med olja och el är dyrbar, tycker Vattenfall Värme Uppsala AB. Bolaget har långt framskridna planer på att bygga ett värmeverk som drivs med biobränslen i Lyckebo. Ett tidigare alternativ som just nu studeras på nytt är att leda ut hetvatten från Uppsala i en 11,5 kilometer lång kulvert
- Investeringen i kulvert var inte lönsam då vi räknade på projektet för tre år sedan. Men situationen har eller kan komma att förändras med de stigande priserna på energin, tillägger Karlsson.
Ett biobränsleverk i Storvreta får en annan konstruktion än det värmeverk som finns i Knivsta, vilket gjorts för att kunna eldas med fuktiga bränslen.
Torra biobränslen
Storvretaverket planeras för torra biobränslen som briketter, bränslepellets och flis.
I dag finns det två fjärrvärmenät i Storvreta som är ihopkopplade och kan samköras.
I det större systemet, som utgår från Lyckebo, produceras värme med en elpanna.
Det andra nätet värms med en oljepanna vid Ärentunaskolan. Den pannan används inte sommartid, men kommer i alla händelser att sparas som reserv.
I Lyckebo fanns den solfångaranläggning som togs ur drift 1999 och fick förfalla. Där finns också det jättelika bergrum som var en del av solvärmesystemet.
Vattenfalls eget utvecklingsbolag beklagade stängningen av solfångaranläggningen, och nu ser Vattenfall faktiskt en möjlighet att använda den och bergrummet på nytt.
Ökad verkningsgrad
- Om man kopplar en biopanna i serie med solfångarna kan man öka deras verkningsgrad med 20 procent, och då det blir det plötsligt lönsamt, säger Kjell Karlsson.
Man har även övervägt möjligheten att bygga det nya värmeverket vid Ärentunavägen bredvid brandstationen. Men då behövs en ny kulvert in till Storvreta. Man kan med det förslaget inte heller använda bergrummet och solfångarna.
Miljökontoret har redan godtagit det nya verket i Lyckebo, och på torsdag väntas byggnadsnämnden skicka ut på samråd en ny detaljplan som gör det möjligt att bygga anläggningen på den platsen.
Biobränsleverket med sina två pannor behöver en 30 meter hög skorsten från vilken det kommer att släppas ut synlig rök, främst vattenånga, men också stoft. Fastän man gör andra miljövinster kan ärendet med planen komma att förhalas.
Lönsam kulvert
- Om vi skulle bli försenade ett år kanske vi når den tidpunkt då det blir mer lönsamt att bygga en kulvert från Uppsala, säger Kjell Karlsson.
Och väljer Vattenfall den lösningen skulle kulverten kunna byggas från det gamla värmeverket på Kvarngärdet. Den dras lämpligen förbi Ishallen och kan sedan fortsätta norrut via den nya Bärbyleden. Norr om Gamla Uppsala kan kulverten följa järnvägen ut till Storvreta.
Så jobbar vi med nyheter