UNT har flera gånger skrivit om sjuka och ensamma Uppsalabor i hög ålder som ansökt om att flytta till äldreboende men fått avslag.
Vid ungefär nio procent av ansökningarna säger kommunen nej och i fjol handlade det om 50 personer. Till och med september i år rör det sig om 54 personer i Uppsala som ansökt men nekats plats på äldreboende. En vanlig orsak är att de anses klara sig i den egna bostaden med hemtjänst.
Det blir betydligt billigare för kommunen om de äldre kan bo kvar hemma med stöd av hemtjänst. En plats på ett äldreboende i Uppsala kostar i genomsnitt 811 000 kronor per år. Det är tre gånger mer än vad hemtjänsten kostar i snitt per brukare.
För att lätta upp situationen för dem som inte beviljas plats på äldreboende vill kommunen bygga fler så kallade trygghetsboenden. Det är en bostadsform dit äldre kan flytta utan att först behöva göra en ansökan hos kommunen. Trygghetsboende är tänkt som ett mellanting mellan vanlig bostad och äldreboende och ska fånga upp dem som känner sig för sjuka för att bo kvar hemma men inte uppfyller villkoren för ett äldreboende.
– Helt klart har människor hamnat mellan stolarna. Det kan handla om äldre som är sjuka och ensamma men inte i så hög grad att de uppfyller kraven för en plats på äldreboende, säger äldrenämndens ordförande Eva Christiernin (S).
Vid trygghetsboenden ska det till exempel kunna finnas matsal eller andra gemensamhetslokaler för att motverka ensamhet.
Kommunen kartlägger nu intresset av bland annat trygghetsboenden genom en enkät som gått ut till 4 000 Uppsalabor mellan 60 och 79 år. Enkätsvaren ska ingå i underlaget för Uppsalas bostadsplanering.
– Ungefär 19 000 Uppsalabor som är äldre än 65 år står i kö hos bostadsförmedlingen men vilka behov av bostad de har vet vi inte. Det vill vi ta reda på genom den här enkäten, berättar Eva Christiernin.
Det finns i dag flera typer av seniorboenden i Uppsala med mer eller mindre utbyggd service. De har namn som serviceboende, 65-plus-boende med mera. Ett problem enligt Eva Christiernin är att kötiderna ofta uppgår till flera år.
En helt annan knäckfråga är hur kommunen ska hantera de drygt 300 tomma platser på äldreboenden som uppstått genom LOV, lagen om valfrihetssystem.
LOV innebär att en aktör, till exempel ett vårdföretag, som uppfyller kraven på att starta ett äldreboende också ska beviljas tillstånd att göra det. LOV började tillämpas i Uppsala när det var långa köer till äldreboenden, vilket efter hand bidrog till att lösa köproblemen.
I dag är förhållandet det motsatta, det vill säga att det finns ett överskott av platser. LOV-modellen har på senare tid fått hård kritik. En orsak är att de runt 100 tomplatserna på de kommunalt drivna äldreboendena beräknas kosta cirka 50 miljoner mer om året, jämfört med om de hade varit belagda. Kommunen utreder hur frågan ska hanteras.
Varför kan då inte äldre som nekas plats på äldreboende få flytta in där om det ändå finns tomma platser?
– Vi måste ha rättssäkerhet och det är individens behov av plats som ska styra. Vi kan inte bevilja plats på äldreboende åt personer som inte uppfyller kraven. Av samma skäl kan vi inte ge avslag åt dem som har behov, svarar Eva Christiernin.
Men det är väl inget som hindrar att ni fattar ett beslut som gynnar individen?
– Skulle vi säga ja utan att personerna uppfyller kraven frångår vi praxis och det som står i lagen.