Rolf Jonsson sitter ensam i bilen och åker nedför Essingeleden i Stockholm. Plötsligt händer något med bilens styrning och han krockar med vägräcket. Det tar tvärstopp och bilen voltar.
– Jag tänkte, har man krockat så är man blåslagen, det går säkert över. Men det var precis vad det inte gjorde, säger Rolf Jonsson.
Olyckan skedde i september 1992. På den tiden drev Rolf Jonsson ett framgångsrikt inredningsföretag. Till en början fortsatte han med sitt arbete, men hindrades snart av en konstant värk och koncentrationssvårigheter.
– Efter något år hamnade jag på ett behandlingshem i Sigtuna för whiplashskador, vilket betalades av försäkringskassan. På den tiden skickades skadade kors och tvärs i landet på olika behandlingar, men ingen visste egentligen vad dessa skador handlade om.
Under tiden på behandlingshemmet träffade han andra pisksnärtskadade, bland annat Tore Gustavsson. Tillsammans startade de föreningen Pisksnärten.
– Vi ville ta reda på mer om vad det här handlade om. Och det visade sig att vi kom in i ett riktigt inferno. Det bemötande folk fick av läkare, försäkringsbolag och försäkringskassa var hemskt. Jag brukar kalla det för samhällets helvetesbemötande, säger Rolf Jonsson.
Med det ordvalet syftar han till att många pisksnärtskadade inte fick gehör. Eftersom skadorna inte gick att påvisa fysiskt, med till exempel röntgen, blev de drabbade ofta inte trodda. Försäkringsbolag betalade inte ut ersättning och försäkringskassan tog i vissa fall inte ansvar för rehabilitering.
Men försäkringsbolagen blundade inte helt för problematiken.
– Samtidigt som försäkringsbolagen nekade whiplashskadade ersättning satsade de hundratals miljoner på att förbättra bilar genom att sätta in whiplashskydd. Det var lite dubbelmoral, säger Rolf Jonsson.
Pisksnärten jobbade med en mängd olika frågor. De har bland annat stöttat drabbade med juridisk rådgivning, drivit informationskampanjer och ordnat läkarsymposium. Med åren blev pisksnärtskador erkänt på flera håll i samhället.
Ett stort genombrott skedde 2011 när en ny PET-kamera vid Akademiska sjukhuset kunde ta bilder som påvisade att smärtan verkligen uppstår i nacken.
– Hos patienter med allvarliga pisksnärtskador kan man, flera år efter olyckan, se små förändringar i nackens nervsystem. Det är en kvarstående låggradig inflammation som driver på smärtan, säger Torsten Gordh, överläkare och professor i smärtforskning vid Uppsala universitet.
Han menar att upptäckten har setts som en upprättelse av många drabbade. Men metoden är relativt ny och mer utvärderingsarbete krävs. Ännu har man inte lyckats utveckla metoder för att hämma dessa inflammationer, men forskning pågår för att hitta nya behandlingsmetoder.
– Visst har Pisksnärten bidragit till ett erkännande av dessa skador. De har varit stridbara och jobbat för att få till utredningar och bättre villkor för de drabbade, säger Torsten Gordh.
När Rolf Jonsson summerar Pisksnärtens arbete är han nöjd.
– Vi har uppnått så mycket vi kan. Pisksnärtskador är i dag allmänt erkänt, inom medicin, försäkringsbranschen och socialt. Men det är klart att mycket fortfarande kan bli bättre.
Han nämner att en del drabbade i dag fastnar i tablettmissbruk och att vissa till och med väljer att ta sitt liv.
– Även om föreningen upphör kommer jag och Tore Gustavsson att fortsätta hjälpa drabbade så gott vi kan, säger Rolf Jonsson.
Pisksnärten har beslutat att skänka alla sina tillgångar till barnavdelningen 95B på Akademiska sjukhuset. Pengarna har använts till att inhandla leksaker och inredning till avdelningens leksal.