Familjeplaneringens moder
Margret Sanger (1879-1966) från USA är kvinnan som såg till att det blev fart på p-pillerforskningen. Hon var sjuksköterska och människorättsaktivist och vigde sitt liv åt att kämpa för bättre sexualupplysning och kvinnors rätt till preventivmedel. Hon drömde om ett magiskt piller som skulle förhindra graviditet, hennes mor hade dött vid 50 års ålder efter 18 graviditeter. Margaret Sanger möttes av konservativt motstånd och satt till och med fängslad vid några tillfällen för att hon brutit mot lagar när hon startade USA:s första klinik där kvinnor kunde få råd om dåtidens preventivmedelsmetoder. Men 1950 kontaktades hon av Katherine McCormick, en stenrik biolog som också ville kämpa för födelsekontroll. De båda kvinnorna finansierade forskaren Gregory Pincus så att han kunde använda sig av upptäckten att det kvinnliga könshormonet progesteron påverkar kvinnlig fertilitet. Sen gick det snabbt. De första testerna med p-piller och progesteron gjordes på fattiga kvinnor i Puerto Rico, Mexiko och Haiti i slutet på 1950-talet.
Progesteron - nyckeln
Det kvinnliga könshormonet progesteron är nyckeln till dagens p-piller. Redan i mitten av 1930-talet upptäckte den amerikanske kemisten Russel Marker att det fanns ett ämne i rotväxten jams som växte i Mexiko som lindrade menssmärtor. Efter flera års försök lyckades forskare framställa stora mängder av det kvinnliga könshormonet progesteron ur jamsroten. Ungefär 10 år senare upptäckte biologen Gregory Pincus och gynekologen John Rock att progesteron förhindrade ägglossning. Genombrottet kom när man kom på att man kunde kombinera progesteron med det kvinnliga könshormonet östrogen.
Första p-pillret
Det första p-pillret såg dagens ljus 1956 och kallades för Enovid. Men det användes inte mot oönskad graviditet, utan mot svåra menstruationssmärtor. En av biverkningarna, som man varnade om på förpackningen, var att pillret förhindrade ägglossning. Ryktet bland amerikanska kvinnor spred sig dock som en löpeld. Pillret funkade mot oönskad graviditet och till slut kunde myndigheterna inte stå emot detta framsteg. Den 9 maj 1960 godkände amerikanska läkemedelsverket det första p-pillret. I början såldes p-pillret bara till gifta kvinnor i USA.
Påven satte stopp
I samma veva som Sverige godkände p-pillret, gav fler länder i västvärlden klartecken. Men i de katolska länderna orsakade p-pillret en djup oenighet. Kyrkan hade redan godkänt säkra perioder i menscykeln som en metod för barnbegränsning. Varför då inte också godkänna p-pillret, som ju också förlängde de säkra perioderna?, tyckte vissa katoliker. Dåvarande påve Paulus VI sa blankt nej och än i dag har katolska kyrkan inte erkänt något preventivmedel.
1965: Debut i Sverige
I Sverige blev de första preventionstabletterna, som de kallades, godkända av dåvarande Medicinalstyrelsen 1964. Året därpå, 1965 började de första p-pillren säljas. Då var det inte tillåtet med abort, det blev det inte förrän 1975. Blev man gravid och inte ville ha barnet fick man göra illegal abort eller skriva till Socialstyrelsen och ansöka om tillstånd för abort. Så när p-pillret kom var det en historisk händelse. För första gången någonsin fanns ett hundraprocentigt säkert preventivmedel som banade väg för en friare sexualitet och tog bort oron bland kvinnor att bli med barn. Sex skulle bli ångestbefriande och okomplicerat. Men röster höjdes också om ungdomens förfall och en gränslös lössläppthet. Och p-pillren lade över större ansvar på kvinnan att skydda sig mot oönskad graviditet, för mannen blev det mer bekvämt.
Oro för dolda faror
Innan p-pillret godkändes i Sverige såldes det illegalt. Det fanns då ett starkt motstånd från konservativt håll. Men även neurosedynskandalen från 1961 fanns i färskt minne. Många tänkte att p-pillret innehöll en dold fara, precis som sömnmedlet neurosedyn gjort.
Kraftiga biverkningar
Det första p-pillret var starkt och fullproppat med östrogen, fem gånger högre dos än dagens p-piller. De gav kraftiga biverkningar som illamående, viktökning, svullnad, huvudvärk, irritation och minskad sexlust. I början visste ingen att p-piller i sällsynta fall kunde ge blodpropp, bröstcancer och hjärtinfarkt. På 1970-talet lyckades man få fram p-piller med mycket lägre halter av östrogen. Då introducerades också minipillret som endast innehåller gestagen. I dag är hormondosen östrogen nästan en tiodel av koncentrationen i det första pillret. P-piller kan dock fortfarande ha en rad biverkningar, den allvarligaste är blodpropp.
Viktigaste innovationen?
1999 utsåg tidskriften The Economist p-pillret till 1900-talets viktigaste framsteg. Tekniska museet i Stockholm har en pågående utställning om världens uppfinningar, "100 innovationer". Där kan man rösta på sin egen innovation och just nu ligger bilen på förstaplats, följt av datorn och antibiotikan. P-pillret ligger just nu på plats 57.
Nio av tio har använt p-piller
Varje dag tar minst 100 miljoner kvinnor p-piller i världen, cirka en halv miljon kvinnor gör det i Sverige och hälften av dem, dvs 250 000 personer, är kvinnor mellan 15 och 24 år. Nio av tio svenska kvinnor har någon gång använt p-piller. Cirka 220 000 kvinnor, främst i Afrika, saknar tillgång till eller har svårt att få tag på effektiva preventivmedel.
Ses som ett förtryck
I dag finns fler alternativ till p-pillren och unga kvinnor ifrågasätter allt mer varför kvinnor ska proppa kroppen full med hormonfyllda tabletter. Unga feminister ser pillret som ett förtryck och på bloggar och nätdebatter lyfts riskerna fram.
Källor: RFSU, riksförbundet för sexuell upplysning, UMO, Ungdomsmottagning på nätet, NE, Nationalencyklopedien, Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi, Karolinska Institutet, Läkartidningen, Socialstyrelsen.