På dörren in till arbetsrummet i Engelska parken sitter en liten gul lapp i ögonhöjd: "Att forska kräver ett sinnestillstånd och ett sätt att vara som de flesta människor ägnar sina liv åt att försöka undvika: tillbakadragen, besatt, panikslagen."
Orden är Berkeleyprofessorn Michael Watts och lappen kommer från historikern Jonas Lindströms kollega. Det brutala budskapet till trots verkar han vara rätt nöjd med tillvaron. Projektet han jobbar med, Gender and Work, har fått finansieringen säkrad i fem år framåt. Det innebär trygga år för en forskare utan fast anställning.
– Jag är lyckligt lottad. Osäkerheten är ingen ideal situation men jag tycker väldigt mycket om jobbet, säger Jonas Lindström, trebarnspappa och inne på sitt 14:e forskningsår vid institutionen i Uppsala.
I sitt arbete undersöker han ojämlikheter eftersom han själv anser att det är en viktig fråga. Just nu är fokus inställt på genus och forskarlagets arbete går ut på att kartlägga vad män och kvinnor konkret jobbade med i äldre tid. Vad gjorde de för att försörja sig till vardags och hur såg arbetsdelningen egentligen ut? Frågor som kräver studier på väldigt detaljerad nivå och som lett fram till både nya metoder och oväntade resultat.
– Män och kvinnor gör ofta saker de inte förväntas göra och mångsyssleriet är förvånansvärt utbrett. Det finns skillnader men de är inte direkt uppenbara och handlar snarare om grader, säger Jonas Lindström.
Som exempel nämner han att både män och kvinnor jobbade med arbetsledning. Däremot beskrivs det på olika sätt i källorna. Män beordrar och befaller, kvinnor ber, säger Jonas Lindström och förklarar att det är svårt att veta om distinktionen innebar könsspecifika beteenden eller bara ett könsspecifikt språk.
För att komma så nära svaren som möjligt har Jonas Lindström och hans kolleger samlat, digitaliserat och systematiserat tusentals historiska uppgifter från 1500-talet till och med 1700-talet. Rättegångsprotokoll, dagböcker och räkenskaper utgör numera delar i en unik databas.
– Två saker är läckra med den. Dels är den öppen för alla att söka i, dels kan man följa forskningsprocessen och se exakt vad man hittat och vilka sökord som använts, säger Jonas Lindström och klickar snabbt fram en dagbokssida från 1700-talets Hälsingland på datorn.
Hela projektet ligger i linje med dagens historiska forskning där digitaliseringen har haft stor betydelse och tillgänglighet är ett ledord. Mycket har förändrats i det dagliga arbetet under de senaste tio åren.
– Med digitalkameran och större lagringsutrymmen har den fysiska platsen där forskningen pågår skiftat. Nu kan jag fotografera av en bok och skriva av det som är intressant på datorn i arbetsrummet. Och mycket av den mest intressanta vetenskapen når man via nätet, säger Jonas Lindström som ändå unnar sig att besöka landsarkivet med jämna mellanrum.
Även på andra plan följer historieämnet samhällstrenderna. Jag frågar om han ser en politisering av sitt område.
– Den har nog alltid funnits. Nu har nationalstaten blivit viktig men när jag pluggade handlade det mycket om regioner och Europa. Det var strax efter Sveriges intåg i EU. Historia svarar hela tiden mot samtida frågor och det märks utifrån vilken historia man skriver och forskar om, säger han och fortsätter:
– Titta på diskussionen om skolans förfall. Det är oklart vad man jämför med tycker jag, men bilden av hur det ser ut i dag präglas av hur man uppfattar det förflutna. Historia kan bidra med kunskap så att uppfattningarna om dåtiden blir så välgrundade som möjligt. Historia visar också på stor variation och att man kan välja väldigt många olika vägar.
Under projektets gång har forskargruppen också upptäckt att skillnaderna mellan gifta och ogifta kvinnor är större än mellan kvinnor och män.
– Vi tror att samma sak även gäller för män men vi har inte tillräckligt med data för att dra den slutsatsen. I materialet har män yrkestitlar, kvinnor kallas hustru eller piga. I nästa fas ska vi undersöka mönstret vidare genom andra källor.
Hur kan man förstå giftermålets betydelse?
– Det är uppenbart att en människas status och livsmöjligheter hängde ihop med civilståndet. Det har ett samband med positionen i hushållet och tillgången till resurser. Att vara gift verkar också innebära något mer, någon sorts myndighet och tillit.
Hur mycket har det med kyrkan att göra?
– Man kan fråga sig om man kan göra den distinktionen över huvud taget. Kyrkan och religionen var närvarande hela tiden, på olika sätt. Det är också möjligt att det finns ett inslag av individualism. Att giftermålet var mellan två individer, inte två släkter, och på det sättet gavs kvinnans roll som egen person större betydelse.
Vardagen som historiker innebär ett ständigt växlande mellan olika tidsperspektiv. Jonas Lindström beskriver att han i sin yrkesroll kan se förändringar som går "obegripligt fort". Privat kan känslan vara en annan.
– Homosexuellas rättigheter är ett exempel på det. Som privatperson kan jag vara frustrerad över att så lite görs men som historiker kan jag se att oerhört mycket har hänt på kort tid.
Nästa forskare vi ska få möta i vår forskarserie är sociologen Philip Creswell, som forskar om anonym politisk aktivism på nätet, så kallad hacktivism.
Vad vill du fråga Philip Creswell?
– Jag forskar om arbetsdelning mellan könen i äldre tid. Kan man se könsrelaterade mönster bland hacktivister? Finns det till exempel särskilt manliga eller kvinnliga områden eller strategier? Spelar kön roll för de nätverk som bildas? Spelar kön överhuvudtaget roll i den anonymiserade miljö du studerar?
Serie: Hej forskare!