Personalenkät visar på brister inom landstinget
De anställdas arbetssituation inom Uppsala läns landsting är i stort sett god. Men det finns stora problem när det gäller målkvalitet och delaktighet. Det visar landstingets senaste personalenkät.
Syftet med enkäten har varit att ta reda på hur de anställda upplever sin arbetssituation, exempelvis när det gäller stress, delaktighet, tydliga mål och ledarskap. Enkäten besvarades av 76 procent av de anställda.
Undersökningen pekar bland annat på chefernas bristande förmåga att tydliggöra arbetsplatsens mål. Trots att en liten förbättring skett sedan 2003 har målkvaliteten inom landstinget inte förbättrats märkbart. Arbetet med att förbättra målkvaliteten har inte gett resultat.
— Det är tydligt att det behövs en ny strategi. Om förvaltningarna kan förbättra målkvaliteten kommer det att leda till en ökad effektivitet, är en av slutsatserna som konsultföretaget Springlife drar av personalenkäten.
Landstinget måste därför skapa tydliga, realistiska mål som är möjliga att påverka och utvärdera.
Cheferna måste också få mer stöd från arbetsgivaren för att kunna tydliggöra arbetsplatsens mål.
Upplevelsen av målkvalitet skiljer sig kraftigt mellan landstingets förvaltningar. Folktandvården och Varuförsörjningen ligger i topp. Landstingsservice och primärvården i botten.
Undersökningen pekar också på brister när det gäller de anställdas upplevelse av delaktighet på arbetsplatsen. Här finns ett stort utrymme för förbättringar, enligt rapporten.
Det framgår vidare att flera yrkesgrupper upplever en hög arbetsrelaterad utmattning. Något som måste åtgärdas omgående.
Primärvården är den förvaltning som har försämrat sina resultat mest sedan den förra mätningen. Den arbetsrelaterade utmattningen är den högsta inom landstinget. Målkvaliteten är mycket låg.
Omorganisationen
Orsaken till primärvårdens dåliga resultat antas bero på den omfattande omorganisation som genomfördes i samband med att enkäten skickades ut till de anställda.
Landstingsrådet Marlene Burwick understryker trots allt att enkäten i stort sett visar på ett bra resultat.
— Men det finns svaga punkter, exempelvis mål som vi måste jobba vidare med. Vi måste fundera över vilka olika sätt det finns att jobba med måluppfyllelse.
Ansvaret ligger ute på förvaltningarna, men som politiker är hon beredd att ta sitt ansvar.
— Självklart måste vi politiker fundera över vilken strategi som ska användas för att nå målen med vår verksamhet.
Vad är orsaken till primärvårdens dåliga resultat?
— Väldigt mycket arbete har gjorts för att förbättra situationen inom primärvården. I den förra mätningen hade primärvården kraftiga förbättringar, i den senaste backade man något. Troligtvis beror det på den pågående omorganisationen inom primärvården, säger Marlene Burwick.
Så jobbar vi med nyheter