Personal kände inte till rutiner mot våld

För en dryg månad sedan fick sjuksköterskan Kerstin veta att hon och alla hennes kollegor på avdelningen skulle börja fråga alla sina kvinnliga patienter om de blev slagna i hemmet, oavsett vad de sökte vård för. Det nya uppdraget kom, som Kerstin uppfattade det, från sjukhusledningen genom Nationellt centrum för kvinnofrid. Kerstin, som egentligen heter något annat, vill vara anonym eftersom hon känner ett stort obehag inför att som ensam individ kritisera Akademiska sjukhuset.
- Frågan naturligtvis är viktig att ställa, men jag är kritisk mot att en ny riktlinje om en så pass känslig fråga oförberett bara "kastas ut" till personalen.

Åsa Witkowski, klinisk verksamhetschef på Nationellt centrum från kvinnofrid, berättar hon att direktivet funnits i många år. Men varken Kerstin och hennes kollegor, eller Vårdförbundets representant Janine Bichara har känt till det.
- Det är mycket beklagligt att personalen inte informerats tidigare. Vi tog fram ett styrdokument om detta för flera år sedan, och det gäller all personal som har kontakt med patienter på Akademiska sjukhuset, säger Åsa Witkowski.
Det är upp till varje verksamhetschef att se till att frågan om misshandel i hemmet ställs av personalen. Hon förmodar att Kerstins avdelningschef blivit påmind om rutinen på någon av Nationellt centrum för kvinnofrids kurser och därefter beslutat sig för att ta tag i frågan.

När Kerstin får reda på att direktivet funnits i flera år blir hon upprörd.
- Så döv och blind är jag inte. Jag har aldrig hört talas om detta tidigare, då hade jag ju naturligtvis reagerat tidigare. Det här är inte en fråga man bara kan slänga ur sig hur som helst, det känns olustigt och väldigt anklagande mot patienten. Jag har arbetat på Akademiska sjukhuset i 25 år och saknar inte erfarenhet, men jag önskar att vi hade fått någon form av utbildning för hur vi ska hantera de här frågorna, säger Kerstin.
Hon får medhåll av Janine Bichara som anser att det är "typiskt Ackis" att bara införa en rutin utan att se till att personalen förbereds med rätt information och utbildning.

Kerstin berättar att personalen på avdelningen fortfarande, en månad efter att de fick uppdraget, undviker att ställa frågan om misshandel i hemmet.
- Vi är mycket villrådiga. Hur ska vi ställa frågan utan att kvinnorna tar illa upp? Vi vill inte att kvinnorna ska känna som att de blir utsatta för ett korsförhör när de kommer till oss. De som gav oss direktivet kan inte ha tänkt på hur detta ska genomföras i praktiken, säger hon.
Åsa Witkowski poängterar att det finns en broschyr och ett styrdokument där personalen kan läsa om rutinerna och hur de ska hantera sina patienter.

Nationellt centrum för kvinnofrid erbjuder även korta tvådagarskurser som all personal har rätt att söka till. Dessutom finns det tre löpande universitetskurser i ämnet som personalen kan läsa om de känner sig osäkra på hur de ska hantera detta.
-Jag tycker det är fel att hänvisa till universitetskurser. Med tanke på den ekonomiska situation sjukhuset befinner sig i tror jag knappats att de skulle ha råd att ersätta ett privat fortbildningsinitiativ som skulle gå ut över det dagliga arbetet, säger Kerstin.

Vårdförbundets Janine Bichara är också mycket kritisk till utbildningsalternativen.
- Utbildningen ska naturligtvis ske på arbetstid. Det här är ingen fortbildning som de anställda på sjukhuset ska behöva genomföra på sin fritid. Arbetsgivaren måste se till att personalen har rätt kunskap och verktyg innan de inför en policy som den här, säger hon.
UNT har även talat med biträdande sjukhusdirektör Björn Ragnarsson som inte vill ge några kommentarer i frågan, utan hänvisar i stället till Åsa Witkowski.

Personal kände inte till rutiner mot våld

Alla läkare och sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset ska fråga sina kvinnliga patienter om de blir slagna i hemmet. Rutinen infördes för flera år sedan. Men varken Vårdförbundet eller sjuksköterskorna UNT talat med har känt till den. Förrän nu.