Det säger Åsa Tinnerholm på Kvinnojouren i Uppsala. Hon möter många kvinnor som förutom att bli fysiskt och psykiskt misshandlade, även misshandlas ekonomiskt.
– Ekonomiskt våld i relationer är väldigt vanligt men det kläs i andra termer. Det är sällan en man öppet hotar att ta pengarna ifrån kvinnan, säger Åsa Tinnerholm.
Ett exempel är när mannen säger att han är bättre på siffror och eftersom han i alla fall tar hand om räkningarna är det bättre att han bestämmer över ekonomin.
Ett annat är när kvinnan arbetar deltid och tjänar mindre men ändå står för alla löpande utgifter som mat, kläder till barnen, avgifter till barnens fritidsavgifter, presenter etc.
– När hennes pengar är slut finns inget över. Däremot har mannen en stor del av sin inkomst kvar som han kan förfoga över som han vill. Kvinnan hamnar då i ett läge att hon inte kan spara eller konsumera för egen del, säger Åsa Tinnerholm.
Mannen kan också använda pengar för att tvinga till sig sex, exempelvis genom att inte ge pengar till cigaretter eller busspengar förrän partnern lyder.
Andra exempel är när den ene måste lämna alla sina pengar till sin partner och böna och be om litet fickpengar och inte ens har ett eget bankkonto.
Relationsexperten Eva Rusz har i sin senaste bok beskrivit ekonomisk misshandel som ett problem det talas tyst om fast det är vanligt i många parrelationer.
– Det är fråga om misshandel när pengar används som belöning och bestraffning. Om relationen balanseras genom att en person använder pengar som ett maktmedel uppstår en osäkerhet och ett beroende. En person tar sig rätten att inkräkta på sin partners livsutrymme genom villkorad kärlek, säger Eva Rusz.
Någon som använder pengar som maktmedel kan ha fostrats in i det beteendet sedan barnsben. Ytterst handlar det om behov av kontroll och ett behov av rangordning i en relation. Nästan uteslutande är det en man som står för det ekonomiska våldet, enligt Åsa Tinnerholm och Eva Rusz.