Pendlingen ökar risk för skilsmässa

Som frilansande tv-producent har Lars Wickström sin arbetsmarknad i Stockholm. Där finns tv-kanalerna och produktionsbolagen och dit tågpendlar han sedan 12 år. Men pendlingen är inte oproblematisk med tre barn på 3, 5 och 8 år.
– Jag funderar rätt ofta över hur min pendling påverkar privatlivet, framför allt när jag missar en avslutning i skolan eller inte hinner till simskolan. Det är inte så ofta jag kan äta middag med familjen, den grejen känns väldigt tråkigt. Men jag kan inte tänka för mycket på det. För samtidigt blir man nog en bättre förälder om man jobbar med det man tycker är roligt, säger Lars Wickström.

En kritik som ofta riktas mot pendlingen är att den inte är könsneutral. 69 procent av långpendlarna är män och männen drar också oftare fördel av pendlingens positiva effekter i form av ökad sysselsättning och högre lön. När en part i en barnfamilj pendlar långt kräver det dessutom att den andra tar ett större ansvar för hushåll och barn, enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.
Förutsättningen för att Lars Wickström ska kunna pendla är att han ibland kan jobba hemma, att familjen får hjälp av farmor, men framför allt att hustrun Maria Wickström jobbar i Uppsala. Maria jobbar dessutom natt just nu, vilket gör att hon då och då får lediga vardagar då hon kan sköta mycket logistik som rör hemmet.
– Precis om så många andra i vår generation försöker vi dela på allting hemma. Men just nu tar Maria ett större ansvar, vi har hamnat mycket mer i de traditionella könsrollerna än vad vi varit någonsin under våra 17 år ihop, säger Lars Wickström.

Forskaren Erika Sandow vid Umeå universitet har studerat långpendlingens effekter på våra relationer och hennes forskning visar att pendlingen har sociala kostnader.
– Jämställdheten påverkas negativt när två tredjedelar av pendlarna är män och fler och fler långpendlar. Då ökar skillnaderna på arbetsmarknaden samtidigt som könsrollerna hemma riskerar att cementeras.
Men pendlingen frestar också på relationens hållbarhet. Risken för att separera ökade med 40 procent för par där den ena parten långpendlade, jämfört med par där ingen pendlade.
– Jag kan ju inte säga vad det är som gör att de här personerna separerar. Det kan ju vara så att de hade problem redan när de började pendla och att de skulle ha separerat i alla fall. Men slutsatsen jag kunde dra är att det finns en signifikant skillnad i risken för att separera, säger Erika Sandow.

Hon påpekar dock att risken bara fanns de fem första åren av pendling. Därefter försvann den.
– Det verkar som om prövningen sker de första åren. De som fortsätter att pendla och hålla ihop kanske har hittat sätt att få vardagen att funka, säger Erika Sandow.
För Lars och Maria Wickström är receptet för att pendlingen inte ska bli något som skaver att de planerar gemensamt, diskuterar och är tydliga med vad de förväntar sig av varandra.
– Det handlar ju om att ha en bra relation. Men sedan kan ju pendlingen ändå ställa till det med förseningar och då är det alltid jobbigast för den som inte pendlar och som måste lösa allt hemma, säger Lars Wickström.