Krögarna på restaurang Skarholmen har dragit på sig stora skulder för att gå runt, uppger de själva.
Ett hemligt avtal avslöjar hur Uppsala kommun hyrde in sig i Samariterhemmet för att ta ansvar i flyktingkrisen, men i stället gjorde sin kanske sämsta hyresaffär någonsin.
Kommunen rev ut det gamla sjukhuset invändigt men använde aldrig huset till någonting. Bundna i ett femårigt kontrakt, som kulminerade i en långdragen tvist, förlorade Uppsalaborna totalt över 50 miljoner kronor på ingenting.
Det avslöjar UNT i granskningen "Kommunens drömkåkar".
Vi berättar också om Skarholmen, där den vita restaurangbyggnaden tronar längst ut på udden i Ekoln. Här har kommunen medvetet låtit restaurangen förfalla och blundat för hyresgästernas stora hyresskulder, samtidigt som krögarna känner sig utnyttjade och inte vet vad de ska sig till.
Och i Ulleråker har det gått tio år utan att kommunen kunnat bestämma sig för vad man ska göra av det gamla mentalsjukhuset – Hospitalet. Det var nära att det blev till spahotell, men kommunen backade ur en försäljning. I stället står majoriteten av landmärket tomt och kostar pengar.
Sammantaget har de tre affärerna kostat Uppsalaborna 80 miljoner kronor, och oppositionen har riktat kritik mot det politiska styret.
Sedan 2018 är det Erik Pelling (S) som är kommunstyrelsens ordförande och därmed ytterst ansvarig för hur Uppsalas skattemedel hanteras.
Ska du hållas ansvarig för att de här tre affärerna blev så kostsamma?
– Ja, jag med flera. Det är klart att man har ett ansvar, det har vi alla i politiken, säger Erik Pelling.
Men han försvarar de tre enskilda affärerna.
Erik Pelling säger att han är ansvarig för besluten som fattats, men att även andra politiker som varit med och tagit besluten ska hållas ansvariga.
Erik Pelling medger att Samariterhemmet kanske är den sämsta hyresaffär som kommunen gjort, men han betonar att den skiljer sig från de andra eftersom det handlade om att hyra lokaler under flyktingkrisen och inte var något "strategiskt markköp".
Det menar han däremot att Skarholmen är. Den fastigheten ser han som en framtidsinvestering, som något som kan ge Uppsalaborna behållning på lång sikt.
För Hospitalet är tanken att huset ska säljas så snart politikerna kommit på vad de vill ha för verksamhet där. För Erik Pelling är det självklart att se Hospitalet som en del av hela Ulleråker, där kommunen köpte en stor markyta 2014 för att bygga bostäder – ännu ett så kallat strategiskt markköp.
Uppsala kommun har ägt Hospitalet i över tio år. Tanken är att huset ska bli en destination för Uppsalaborna. I dagsläget står 60 procent tomt.
Att kommunen ska äga mycket mark är en viktig fråga för Erik Pelling. Staden utvecklas bäst, tycker han, när kommunen "håller i taktpinnen".
– Det är därför vi fortsätter göra strategiska markköp. Inte för att det ska byggas om kanske två år, utan för att det vi köper nu är billigt att bygga på i framtiden, eftersom markpriserna kommer att öka över tid. Och då måste man ligga ute med pengar. Kommunen har ju ett evighetsperspektiv till skillnad från en privat fastighetsägare.
Strategiska markköp handlar om att skapa vinst långsiktigt, då får man gå back på kort sikt, menar Erik Pelling.
Frågan är dock hur strategiska förvärven av Skarholmen och Hospitalet egentligen var. I bägge fallen har UNT kunnat avslöja hur skattepengar rinner iväg, samtidigt som kommunanställda säger att de mest håller husen i gång i väntan på besked från politiken.
Har du svårt att sätta ner foten i de här frågorna?
– Nej, det tror jag inte man kan anklaga mig för. Jag tycker att vi har fattat många beslut genom åren. Det är klart att jag kan känna frustration över att saker tar längre tid än vad man har trott. Men man får ha respekt för att det är demokratiska processer, säger Erik Pelling.
UNT intervjuar Erik Pelling (S) efter granskningen "Kommunens drömkåkar".
Frågan är också hur mycket denna väntan på politiska beslut ska få kosta.
– Vi ligger ute med pengar i väntan på att det ska komma in intäkter, säger Erik Pelling en gång till.
Men här och nu är det ju kostsamt för Uppsalaborna.
– Så är det ju. Det är investeringar som ska löna sig på sikt.
"Vi ligger ute med pengar i väntan på att det ska komma in intäkter", säger Erik Pelling.
Det är helt rätt att kommunen äger Hospitalet och Skarholmen, hävdar Erik Pelling bestämt. Han nämner även Ulva kvarn, Fjällnora och Hammarskog, som kommunen också äger. Det vore fel att sälja sådana byggnader, tycker han.
– Jag tror att Skarholmen är en strategisk sak att äga, för att det genererar massa friluftsvärden för kommuninvånarna. På samma sätt som när man på 60-talet köpte Hammarskog, det finns ju de som vill sälja det. Det skulle ge en massa pengar och skulle bli en fantastisk privat herrgård. Men det vore fel att privatisera det, då skulle Uppsalaborna bli av med ett fantastiskt utflyktsmål.
Det är motiverat att kommunen äger såväl Hospitalet som Skarholmen, tycker Erik Pelling.
Vissa skulle säga att kommunen borde lägga pengarna på kärnverksamheten i stället?
– Livet består inte bara av skola, vård och omsorg. Det är kommunens kärna, men ett attraktivt liv består också av kulturella upplevelser, friluftsupplevelser och hantverk, säger Erik Pelling.
Men är det kommunens ansvar att tillgodose de behoven?
– Ja, eftersom ingen annan aktör gör det så tycker jag att det är en del av det som en kommun bör erbjuda.
Är det här viktigt för dig personligen?
– Ja, jag som invånare har vuxit upp med att åka pulka i Hammarskog och åka skridskor i Fjällnora. Just Skarholmen har vi inte nyttjat så mycket, men jag har sett potentialen med det, säger Erik Pelling.
Fotnot. I en tidigare version skrev vi att Uppsalaborna förlorat 80 miljoner kronor på kommunens hantering av Skarholmen, Hospitalet och Samariterhemmet. Rätt är att affärerna hittills kostat skattebetalarna så mycket pengar. På sikt skulle Skarholmen och Hospitalet kunna generera intäkter, eftersom kommunen fortfarande äger fastigheterna. De kan också bli mer kostsamma. Det får framtiden utvisa. De 50 miljoner som kommunen lagt på Samariterhemmet är dock förlorade.