Förslaget som byggnadsnämnden sänt ut på samråd innehåller bostadshus med omkring 1 500 lägenheter på cirka 21 hektar mark som delvis redan är bebyggd med kontor och andra arbetsplatser. I byggnadsnämnden reserverade sig Centern och Kristdemokraterna mot planerna. De vill ha mer rymd mellan husen, avgränsade innergårdar och lägre maxhöjd.
– Tätheten blir inte rimlig. I stället för en ordentlig kvartersstruktur försöker man pressa in så många hus som möjligt med trånga gränder emellan och innergårdar som blir så små att de inte upplevs som verkliga gårdar, säger Kristdemokraternas Simon Westberg.
Han misstänker att orsaken till den höga exploateringen är de kostnader som byggföretagen väntas få för saneringen av det gamla industriområdet. Under lång tid användes marken som avfallsdeponi. Provtagningar pekar på höga halter av föroreningar på vissa platser.
– Det är inte vårt uppdrag som politiker att böja oss för marknadskrafterna. Vi ska se till att det skapas fungerande stadsmiljöer med hög kvalitet, säger Simon Westberg.
Han befarar att en utbyggnad enligt planerna skapar ett område där människor inte vill bo kvar, med risk för sociala problem som följd.
Kommunalrådet Erik Pelling (S), ordförande i plan- och byggnadsnämnden, konstaterar att saneringen beräknas kosta omkring 200 miljoner kronor.
– Det kräver en viss exploateringsgrad om det ska bli några bostäder men det betyder inte att vi ska kompromissa med kvaliteten i området. Jag utesluter inte att det kan bli justeringar efter samrådet.
Erik Pelling anser att utbyggnaden bidrar till en fortsatt positiv utveckling av området med verksamheter, förskolor och vårdboende, ny förbindelse över ån och gröna ytor.
– Läget är klockrent, säger han.