Paviljonger ska lösa platsbristen
Hundratals nya platser i paviljonger ska lösa förskolebristen i Uppsala. Men paviljongerna placeras inte i de stadsdelar där bristen är störst och dessutom är de dyrare än permanenta förskolor.
Men bristen på förskoleplatser är inte störst i dessa stadsdelar. I stället är det i centrum, Fålhagen, Luthagen och på Kapellgärdet som antalet barn är betydligt fler än antalet förskoleplatser. Men där finns varken mark för att bygga nya förskolor eller för att ställa upp paviljonger, säger Göran Hedefalk som är barnomsorgsstrateg på Uppsala kommun.
- Det är i princip omöjligt, den enda mark som vi eventuellt har på gång är vid Frodeparken bredvid Resecentrum. Men det är först om ett par år.
Förslaget om de nya paviljongerna innebär att barn som exempelvis bor i Fålhagen kan bli erbjudna en plats i Gränby.
- Gränby är rätt långt från centrum och visst är det frustrerande. Men det beror på att man inte räknade med att barnfamiljer skulle flytta in i de nya centrala områden som byggts. I alla fall inte i så hög utsträckning som har skett, säger Göran Hedefalk.
Ett annat problem är att paviljongerna är dyrare än de permanenta förskolor som kommunen själv bygger. Något som den politiska oppositionen är kritisk till.
- Som läget är nu har vi inget annat val än att stödja att paviljongerna byggs eftersom vi behöver platserna. Men det är en dålig lösning och vi borde ha hittat bättre lösningar i tid, säger Bengt Sandblad (S), som är andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Han påminner om det jättelika arbete som kommunen nyligen lade ned på att ta fram en långsiktig plan för hur skolan och förskolan ska försörjas med lokaler. Ett arbete som resulterade i en rad förslag på hur nya förskoleplatser skulle skapas, bland annat genom att göra om tomma skollokaler till förskolor.
Men planen är i dag bara en pappersprodukt, menar Bengt Sandblad:
- Den borgerliga majoriteten har inte drivit på för att genomföra planen och heller inte haft en tillräckligt hög investeringsbudget för att kunna bygga nya förskolor. Därför tvingas vi nu till de här snabba och dyra lösningarna.
Men barn- och ungdomsnämndens ordförande Cecilia Forss (M) håller inte med:
- Inte en enda sak som Bengt Sandblad säger stämmer. Det här ingen penningfråga. Vi skulle inte ha kunnat bygga fler förskolor i de här områdena även om vi hade haft mer pengar.
Enligt Cecilia Forss hade ingen på kommunen förutsett att så många barnfamiljer skulle söka sig till de centrala stadsdelarna.
- Det är en utveckling som har gått väldigt fort. Och eftersom det inte finns någon central mark att bygga förskolor på, är paviljonger det bästa alternativet.
@3c Text fråga:När ni var i opposition kritiserade ni Socialdemokraterna för att bygga dyra paviljonger, nu gör ni likadant?
- Ja, nu sitter vi i samma situation och det är vi inte glada för. Men den här gången har efterfrågan uppstått väldigt hastigt och i områden där vi inte kan bygga. Då måste det bli paviljonger längre ut, säger Cecilia Forss.
Förskolebristen återkommer vår efter vår, varför blir det aldrig bättre?
- Dels handlar det om att färre platser blir lediga på våren eftersom inga förskolebarn försvinner till skolan. Men det finns också andra orsaker som varierar från år till år. Nu handlar det som sagt om att folk flyttat till områden vi inte hade förväntat oss.
Men varför kan inte kommunens statistiker förutse vart folk flyttar?
- De stora talen i statistiken stämmer, men när man sedan ska bryta ner det på bostadsområden stämmer det inte längre.
När ni införde förskolebussar för att lösa förskolebristen sa ni att de var frivilliga, nu uppfattas de som tvång?
- Det brev som gick ut till föräldrar på Boländernas förskola var väldigt olyckligt formulerat. Syftet var att upplysa om att bussen är en del av konceptet på den förskolan. Vill man vara garanterad att ens barn aldrig ska behöva åka förskolebuss så bör man söka en annan plats, säger Cecilia Forss.
Så jobbar vi med nyheter