Påtryckningar mot föräldrar

På den enskilda förskolan Plantan i Luthagen uppmanades en förälder att placera sitt barn 75 procent (25—35 timmar per vecka) trots att hon önskade bara 25 procent (max 15 timmar).
— De sade att min son blir olönsam för dem om han inte går 75 procent och att eftersom deras ekonomi är dålig så måste jag bidra, berättar föräldern som vill vara anonym.
Hon blir arbetslös snart och har då varken råd eller rätt enligt lagen att ha sitt barn mer än 15 timmar på dagis.
Hon berättar att förskolan förklarade för henne att kommunen ska kontrollera barnens vistelsetider i september och utifrån det räkna ut bidragets storlek och att hon efter det kunde återgå till 25 procent.

Tog kontakt med kommunen
Föräldern tog kontakt med kommunen och fick veta att hon har rätten på sin sida och nu ska saken utredas.
— Jag förstår att dagiset har ekonomiska problem, men de ska inte gå på föräldrarna så här. Det känns fruktansvärt jobbigt, säger föräldern som nu valt att byta förskola.
Susanne Gustafsson, biträdande föreståndare på Plantans förskola, säger att det är ett missförstånd och undrar om det verkligen är olagligt att tala om konsekvenserna för olika vistelsetider.
— Vi tycker också av pedagogiska skäl att barnen ska delta i större delen av verksamheten för att få ut något av tiden och bli en del av gruppen.

Föräldrarna i kläm
Tidigare fick både kommunala och enskilda förskolor ta ut maximalt 2 800 kronor i månadsavgift från föräldrarna. I och med maxtaxan har taket sänkts till 1 140 kronor. Kommunen ger schablonbidrag för att täcka inkomstbortfallet och bidragets storlek beror på barnets ålder och vistelsetid.
Lena Hjalmarsson-Berg, beställare för förskolorna i kommundelarna Luthagen och Gamla Uppsala, känner till att det förekommer påtryckningar om vistelsetid.
Hon säger att föräldrarna som ska uppge arbetstid och hur många timmar de behöver på dagis kommer i kläm.
— Förskolorna begär att de ska göra något som är olagligt när de ska uppge fler timmar än de behöver, säger hon.

Olaglig taxa
Det förekommer också att enskilda förskolor tar ut något de kallar garantitaxa, kvalitetsavgift eller extraförsäkring, för att exempelvis garantera samma personaltäthet som tidigare. Det kan röra sig om 300 kronor per månad och barn.
Även detta är otillåtet och under utredning.
— Extraavgifter är segregerande och motverkar att alla ska ha rätt att välja kommunal eller privat barnomsorg, säger Lena Hjalmarsson-Berg.
Inom förskoleverksamheten Ettifem, som driver fem förskolor i Uppsala kommun, tog man under några månader i våras ut en extra avgift på 300 kronor av föräldrarna. Något de tvingades sluta med då förfarandet uppmärksammades av tjänstemän på kommunen.
— Jag vet att en stor del av föräldrarna skulle vara beredda att betala en högre avgift för att bibehålla den personaltäthet vi har i dag men maxtaxan förhindrar oss att göra det, säger Lena Hannerz, förskolechef för Ettifem.
Om en enskild förskola inte följer reglerna kan avtalet med kommunen sägas upp.

Grupptryck
Ingen vet hur utbredda dessa företeelser är och därför är det svårt att komma åt dem. Roland Böckman på kommunens beställarenhet tror att det förekommer mer än vad som är känt och han talar om grupptryck.
— Det kan finnas en rädsla för konsekvenser och för att sabotera för hela gruppen och därför går föräldrar med på det.
Till skillnad från påtryckningarna om vistelsetid tror Roland Böckman att extraavgifterna inte är en konsekvens av maxtaxan.
— Det förekom även tidigare.