Patentflykt oroar inte universitetet
Patentansökningarna i Sverige har nästan halverats sedan 2000. Anledningen är att forskare och företag söker sig till den globala marknaden. På Uppsala universitet tror man dock inte att fler patent i utlandet leder till någon forskarflykt.
Forskare vid svenska universitet äger sina resultat och står för en stor del av patenten. Många väljer numera att söka patent främst i USA, eftersom det är där som marknaden finns.
- Många väljer att söka i USA på en gång eftersom man vill komma in på den amerikanska marknaden i ett tidigt skede, säger Per Svanström, som arbetar vid Uppsala universitets innovationsenhet och är rådgivare vid Forskarpatent, ett bolag som ägs av Uppsala universitet och som ger patentstrategisk rådgivning åt forskare.
Varken Per Svanström eller Jan-Otto Carlsson, vice rektor vid Uppsala universitet, tror att utvecklingen leder till förlorad forskning vid universitetet.
- Även om allt fler söker patent utomlands sker fortfarande forskningen i Sverige. Det beror på att forskare här hemma äger sina uppfinningar, vilket de inte gör vid de amerikanska universiteten, säger Jan-Otto Carlsson.
Per Svanström anser dock att fler borde söka patent i Sverige.
- Det svenska systemet fungerar bra och har många fördelar. Det är inte lika kostsamt att söka patent i Sverige och PRV kan hjälpa till att analysera om produkten är mogen att lanseras internationellt och om den då behöver ett internationellt patent.
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, är av en annan uppfattning:
- USA ligger ett år före med nya tekniker och den amerikanska marknaden står för 50 procent av läkemedelsindustrin. Har man kommit in på marknaden i USA är det sedan lättare att gå vidare med sin produkt i andra länder, säger han.
Hans företag har patent i USA och kommersialiserar den teknologi som han utvecklar på Rudbecklaboratoriet: en metod för att analysera proteiner med bättre prestanda än existerade teknologier. Något som kan få stor betydelse för förbättrad diagnostik av exempelvis prostatacancer.
Åsa Fransson, chef för patentavdelningen på PRV, menar att en förklaring till att patentansökningarna minskat är att svenska företag allt oftare köps upp av internationella företag.
-Företag har också blivit mer restriktiva och drar in på antalet ansökningar i förhållande till nya uppfinningar.
Det sista halvåret har PRV sett en uppgång bland ansökningarna igen. Framför allt är det små och medelstora företag som står för uppgången.
Fakta:
Ett patent skyddar den som uppfunnit någonting från att någon annan tar idén och gör en kommersiell säljbar produkt av den. Skyddet gäller bara i de länder där patentet beviljats. Det kan ta 3-6 år i Sverige att få ett patentet beviljat.
Den som vill att skyddet ska gälla i andra länder än Sverige kan efter ett år ansöka om ett internationellt patent, vilket är en transportsträcka till att få patent i andra länder utöver där grundskyddet finns. När det internationella patentet har beviljats kan den som ansöker gå vidare och söka patent i de länder där man vill att produkten ska skyddas.
Ett patent skyddar den som uppfunnit någonting från att någon annan tar idén och gör en kommersiell säljbar produkt av den. Skyddet gäller bara i de länder där patentet beviljats. Det kan ta 3-6 år i Sverige att få ett patentet beviljat.
Den som vill att skyddet ska gälla i andra länder än Sverige kan efter ett år ansöka om ett internationellt patent, vilket är en transportsträcka till att få patent i andra länder utöver där grundskyddet finns. När det internationella patentet har beviljats kan den som ansöker gå vidare och söka patent i de länder där man vill att produkten ska skyddas.
Så jobbar vi med nyheter