Med kortare tid mellan remiss och beslutsfattande, finns risk att budgetarna hastas fram, menar M. Men Pelling menar att det är värre "att gå ut med felaktiga premisser, att lova pengar som inte finns."
I vanliga fall presenterar sittande styre sin budget i augusti. Den skickas på remiss till nämnderna och styrelserna i kommunen och efter deras synpunkter justeras budgeten vid behov. Därefter väntar debatt och besked om skattesats innan en slutgiltig budget klubbas igenom i november – eller december, om det är valår.
Men i år frångår Uppsala kommun den vanliga ordningen.
Kommunstyrelsen har reviderat tidsplanen för budgetarna, så att underlaget från kommunens ekonomer lämnas ut först i september – efter valet. Det innebär också att budgetarna skickas ut på remiss till nämnderna den 25 oktober, men beslut fattas fortfarande i december.
– Det minskar den politiska genomslagskraften, säger en kritisk Therez Almerfors (M).
Orsaken är det osäkra världsläget. Både flaskhalsar efter pandemin och prisökningar kopplade till Ukrainakriget påverkar ekonomin på kommunal nivå. Det berättar Ola Hägglund, kommunens ekonomidirektör.
– Om kommunfullmäktige ska fatta beslut i december, borde budgetarna baseras på de senaste möjliga förutsättningarna, säger han.
Enligt Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, innebär senareläggningen en demokratisk fördel för det parti och den koalition som kommer till makten efter valet.
– Det blir större möjlighet för den nya majoriteten att styra över budgeten, oavsett vilken koalition det blir.
Köper man inte som väljare grisen i säcken om man röstar på ett parti utan att kunna se deras budget?
– Partierna kommer att redovisa vad de prioriterar och vad de vill satsa på, det kommer vara tydligt ändå, säger Erik Pelling.
Therez Almerfors (M) är av motsatt åsikt.
– Vi tycker att det ska vara fullt möjligt för väljarna att veta vad man får. Nu ges vi inte förutsättningar att presentera en bra politiskt prioriterad budget före valet.
Förslaget fick stöd av en majoritet i kommunstyrelsen, men flera oppositionspartier var emot senareläggandet. Therez Almerfors menar att budgetarna – med bara tre månader till beslut – riskerar att bli "hastverk".
– Senarelagda tidsplaner innebär risk för att vi inte får igenom våra politiska prioriteringar, säger Therez Almerfors, som menar att Moderaterna helst hade presenterat sin budget nu i juni.
Therez Almerfors (M) är kritisk till att partierna inte får underlag till sina budgetar förrän i september – efter valet. "Vi tycker att det ska vara fullt möjligt för väljarna att veta vad man får."
Även Pelling kan se risken med att budgetarna stressas fram.
– Men det är värre gå ut med felaktiga premisser, att lova pengar som inte finns eller gå fram med satsningar man inte har täckning för.
Almerfors menar att det minskar den politiska genomslagskraften.
– Nej, det ökar snarare den politiska genomslagskraften för dem som tillträder efter valet.
Men även om kommunledningskontoret inte har ett färdigt underlag förrän i september, betyder inte det att alla partier kommer förhålla sig till detta.
Liberalernas Mohamad Hassan och Jennie Claesson berättade på onsdagen att deras budget kommer att presenteras i augusti. De kommer, i stället för att invänta kommunledningskontorets beräkningar i september, basera sin budget på de preliminära siffror som finns redan i augusti. Särskilt kommer de att titta på prognosen för skatteintäkter och statistik över förväntad arbetslöshet och demografiutveckling, berättar Mohamad Hassan.
– Vi vill helst vänta så länge som möjligt för att ha så säkra siffror som möjligt, men vi vill också ge besked till väljarna och lägga fram en budget som de kan se innan valet.