Det visar forskare vid Umeå universitet och Uppsala universitet i en studie som på drygt två års sikt följt upp både drabbade och sjukdomsfria personer från ett jätteutbrott, orsakat av förorenat dricksvatten, av parasitsjukdomen i Östersund.
– Det är tydligt att Cryptosporidium kan ha negativa följder för hälsan under mycket lång tid efter att infektionen har läkt ut och inga parasiter finns kvar i kroppen. Unga vuxna och medelålders kvinnor och män verkar löpa särskilt hög risk för att få kvarstående besvär, säger forskaren och parasitexperten Johan Lindh vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Studien omfattar 559 slumpmässigt utvalda kvinnor, män och barn som bodde i staden när Östersund drabbades av Sveriges hittills största Cryptosporidium-utbrott. 215 av dem hade varit sjuka, resten hade klarat sig.
Drygt två år efter utbrottet besvarade deltagarna en enkät om olika hälsobesvär och många av dem lämnade också prover för analys av om det fanns parasiter i avföringen (vilket det inte gjorde i ett enda prov).
Cryptosporodium-infektioner kan orsaka en rad mag-tarmbesvär, till exempel vattniga diarréer, buksmärtor och illamående, men också ge huvudvärk, trötthet och besvär med smärta, stelhet och svullnad i lederna.
I enkäten rapporterade hälften av dem som haft parasitinfektionen att de fortfarande av och till hade ett eller flera av dessa symtom. Särskilt vanliga var huvudvärk, trötthet, buksmärtor och illamående.
– Sådana besvär förekom visserligen även bland dem som hade klarat sig från parasitsjukdomen, men i mycket lägre usträckning än bland de sjukdomsdrabbade, säger Johan Lindh.
Forskarna vet ännu inte varför kvarstående långvariga besvär är så vanliga efter en Cryptosporidium-infektion, i synnerhet bland unga vuxna och medelålders.
– En hypotes är att stress och stresshormoner, som kan förväntas variera mycket mer i dessa åldersgrupper än hos barn, spelar en roll. Detta återstår dock att undersöka i uppföljande studier, säger Johan Lindh.
Ännu finns inga riktigt bra behandlingar, vare sig av den akuta Cryptosporidium-infektionen eller av långvariga följdsymtom.
– Om det visar sig att följdsymtomen kvarstår även efter en snart färdig femårsuppföljning blir det än viktigare att forska reda på orsakerna och sätt att hjälpa patienterna. Redan nu finns skäl för vården att ha en tidigare Cryptosporidium-infektion i åtanke när patienter söker för till synes oförklarliga mag-, tarm- eller ledsymtom, säger Johan Lindh.
Fotnot: Studien, som är publicerad i tidskriften BMC Research Notes, kan läsas här.