Det är exempel på frågor som kommer att ställas i en enkätundersökning som Tris, Tjejers rätt i samhället, ska genomföra i projektet Pojkar, heder och idrottssverige.
Hittills har Tris främst jobbat med unga tjejer som är drabbade av hedersrelaterat förtryck och våld. Först nu börjar de ta sig an killarna.
– Om jag ska vara helt ärlig så har vi inte varit mogna för det här tidigare. Vi utgår alltid från aktuell forskning och det är först nu det börjar komma forskning om pojkar och heder, säger Sandra Sarin.
Hon är metod- och utbildningsansvarig på Tris och har det övergripande ansvaret för projektet. Robin Rocksten är projektsamordnare. Vi har slagit oss ner i Tris trivsamma matrum i centrala Uppsala. Sandra och Robin kommer just från ett möte med Riksidrottsförbundet som de samverkar med i projektet. De är taggade och tror att idrottsrörelsen har goda förutsättningar att ändra värderingar.
Pojkarnas situation är komplicerad eftersom de ofta är både offer och förövare. Killar som ringer Tris vill inte behöva gå familjens ärenden, till exempel kontrollera sin syster, och behöver stöd i det. Det finns också killar som hör av sig för att de är tillsammans med en tjej vars familj inte accepterar deras förhållande.
– En kille ringde till Tris och undrade om vi kunde ha läxhjälp en annan dag. Eftersom han var tvungen att skjutsa sin syster hit och vänta på henne missade han sin egen fotbollsträning, berättar Sandra Sarin.
Ibland tvingas killar till och med att begå våldshandlingar mot sin vilja. Många intalar sig att de gör det av kärlek och för systerns eget bästa, så att hon inte får dåligt rykte och råkar illa ut på grund av det. Ofta förstår inte killarna att deras maktposition är villkorad och att kollektivet sätter ramar även för hur en kille ska vara.
Kanske ifrågasätter de aldrig sin roll om ingen frågar om det och pratar om det, tror Robin Rocksten. Han och Sandra Sarin hoppas att killarna de kommer att möta i projektet ska se vad de har att vinna på att ifrågasätta hedersnormerna.
– Om vi ska kunna förändra värderingarna kan vi inte bara arbeta med tjejerna, konstaterar Sandra Sarin.
– Killarna växer upp och blir nästa generation föräldrar, säger Robin Rocksten.
En som forskar om manlighet och heder är socionomen Devin Rexvid. Han har riktat in sig på pojkarnas villkor och situation.
– Om pojkarna inte sköter sitt uppdrag blir de hånade, utstötta, mobbade eller förnedrade, berättar han.
Killar som själva överskrider hedersnormerna råkar illa ut. De anses försvenskade. Om de till exempel förälskat sig i ”fel” person kan de skickas på uppfostringsresor till föräldrarnas hemland eller utsättas för tvångsäktenskap. Värst är det för hbtq-personer, som avviker från den heterosexuella normen. De kan precis som flickorna falla offer för kontroll, våld och till och med hedersmord.
– Det är enda fallet då en man får ta livet av sin egen son, säger Devin Rexvid.
Annars är det vanligare att unga män mördas av släktingar till en tjej de har en kärleksrelation till. Devin Rexvid har analyserat flera uppmärksammade fall av hedersmord i Sverige, bland annat Abbas Rezai från Afghanistan som blev mördad av sin flickväns familj 2005. Efter det hedersmordet började killarnas utsatthet tas på allvar.
I första hand är det papporna och andra äldre män i släkten som står för förtrycket.
– I allt de gör och säger förhåller de sig till andra män. För att inte förlora sin status måste de visa de andra männen att de har koll på sina kvinnliga familjemedlemmar, säger Devin Rexvid.
En del beskriver hederssystemet som att det avhumaniserar männen. För att leva upp till hedersnormerna måste de göra avkall på sin medmänsklighet. Att visa sig svag är omanligt, en man förväntas klara sig själv, därför är det svårt att nå killar som behöver hjälp. Då är det viktigt att lärare, kuratorer och andra som får signaler om att en kille vill göra motstånd fångar upp det, betonar Devin Rexvid.
– Om det inte finns tillräckligt stöd från omgivningen är det lätt att ge upp till slut. Det är viktigt att hålla killarnas motstånd levande.
I sin strävan att visa tolerans mot andra kulturer ser samhället mellan fingrarna och ofta individualiseras problemen, säger Devin Rexvid som tycker att svenska staten sviker sin jämställdhetspolicy.
– Människor förvägras sina lagstadgade fri- och rättigheter i det här landet, säger han.
Normer och värderingar som förknippas med heder har formats under lång tid. De påverkas av sammanhang och tid och kan ta sig många olika uttryck. Men något som alltid funnits där är synen på sexualitet som något som måste kontrolleras, särskilt kvinnans.
– Oskuld, kroppar och penetration har varit centralt, säger Salar Shalmashi.
Han är sexolog och psykoterapeut på RFSU. Tidigare har han arbetat många år på Mansmottagningen i Stockholm och på ungdomsmottagningar.
Hedersnormer kan också reglera maktpositioner mellan föräldrar och barn, mellan män och kvinnor och mellan männen eller familjerna i det lokala samhället.
– Den sexuella synen är för det mesta rättighetsfientlig och bygger inte på kunskap och fakta utan ofta på myter, tabu, skam, rädsla och förhållningssättet att kollektivet anser sig äga ”medlemmarnas” kroppar, säger Salar Shalmashi.
En myt är att kvinnor alltid blöder när de blir av med oskulden. Ny forskning visar att bara 20–30 procent av alla kvinnor blöder vid första samlaget.
– Det ska bli intressant att se hur den kunskapen kommer att påverka normerna om oskuld.
Hedersnormerna orsakar ofta psykosocial oro även hos föräldrarna och andra släktingar. Ibland leder de till brutala handlingar. Alla förlorar på det här, konstaterar även Salar Shalmashi.
– Livet blir helt enkelt svårare och mer problemfyllt för alla.
Juno Blom leder det nationella kompetensteamet som samordnar och stödjer arbetet mot tvångs- och barnäktenskap och annat hedersrelaterat våld och förtryck. Hon anser att hedersförtryck måste prioriteras från högsta beslutande nivå ner till politiker på lokal nivå. Det ska synas i budgetarna.
– Det krävs stöd från chefer och en tydlighet så att pragmatikerna får kraft och trygghet, säger Juno Blom.
I grunden handlar det om att förstå sammanhanget för att kunna sätta in rätt åtgärder för att skydda och stödja och förebygga våld. Sverige har inte kommit så långt i det här arbetet.
– Andra länder har satt ner foten. Där är det enklare att diskutera hedersförtryck och då blir det lättare att hitta lösningar på dilemmat, säger Juno Blom.
Man måste se att förtrycket och våldet ser olika ut och att varje fall är unikt. När det gäller pojkar och unga män är okunskapen extra stor. Man har sett killarna som presumtiva gärningsmän och missat deras egen utsatthet.
– Vi måste jobba med skolan, socialtjänsten och polisen. Det är viktigt att vi signalerar att utsatthet kan se ut så här och att det finns hjälp att få, säger Juno Blom.
Det är vad man har gjort i Norge. Utifrån den norska forskaren Anja Bredals studie Mellom makt og avmakt, om unga män, tvångsäktenskap, våld och kontroll, ökade myndigheterna kunskapen och medvetenheten i samhället. Det resulterade i att många fler killar sökte hjälp för sin egen utsatthet.
Den största utmaningen tror Juno Blom är att stå upp för allas lika värde och rätt till kroppslig integritet, att aldrig försvara och acceptera brottsliga gärningar utifrån kulturella faktorer.
– Vi diskuterar en tredje pappamånad, men vi måste också prata om att alla inte ens har rätt att bestämma vem som ska vara pappa eller mamma till deras barn, säger hon och fortsätter:
– När det går ett jämställdhetståg måste det gå ett mjölktåg bakom, för dem som inte har de rättigheter vi tar för givet.
Enligt Juno Blom är den största svagheten vår rädsla för att diskutera hedersförtryck.
– Det är ovärdigt ett demokratiskt samhälle att inte kämpa för allas lika värde och rätt att påverka sitt liv.