Precis när Filmon kom ur fängelset var han taggad på att komma igång och jobba. Nu har han tappat hoppet.
Det är lunch på Mikaelsgården. Filmon är hungrig men kan inte äta innan han har fått tag i en cigg. Han frågar runt bland dem som står och röker på gården utanför. Till slut lyckas han hitta en bland dem som sitter inne matsalen.
– När det är så här kallt vill man bara begå brott så att man får åka in i fängelse och vila, säger Filmon.
Han är 26 år, tvåbarnspappa och hemlös sedan sju månader. Mikaelsgårdens verksamhetschef Carola Matilainen beskriver honom som ett exempel på det växande antalet unga hemlösa i Uppsala.
– Det är ett gäng på cirka 25 killar födda runt 1998 som kommer till Mikaelsgården nästan varje dag. De unga tjejerna är färre, mellan 8 och 10 stycken, säger Carola Matilainen.
Mikaelsgården är en öppen dagverksamhet som drivs av Uppsala Stadsmission. Hit får den som fyllt 20 och som lever i hemlöshet komma varje veckodag och äta lunch, vila och ta en dusch. Alla som kommer erbjuds också stöd i kontakter med myndigheter såsom socialtjänsten och Arbetsförmedlingen för att kunna komma ur hemlösheten.
Carola Matilainen beskriver den unga gruppen hemlösa som rotlösa på ett annat sätt än de äldre missbrukarna som ofta började missbruka när de var i 20-årsåldern och sedan hamnade i hemlöshet.
– Det här är människor som varit på vift sedan de var barn. De har ofta missbrukande föräldrar, vissa har kommit som ensamkommande till Sverige. De saknar rötter och närstående och de saknar gemenskap och sysselsättning.
Mikaelsgården har tillsammans med Uppsala kommun genomfört Bostad först. I detta projekt har hittills elva hemlösa personer fått bostad i Uppsala.
Filmon kom med sin farbror till Sverige när han var 17 år. De flydde från diktaturens Eritrea 2015. Mamman och hans båda småsyskon hamnade i Zürich berättar han. Farbrodern har han inte längre kontakt med.
– Jag träffade mamman till mina barn på en flyktingmottagning i Åre. Vi blev kära och hon fick en lägenhet i Sala, men hon accepterade inte att jag höll på med droger, så jag kunde inte bo kvar där.
När började du?
– Redan på flyktingmottagningen när jag var 17. Min kompis hade hasch, sedan blev det bensodiazepiner och amfetamin. Det blev ett sätt att glömma min barndom.
Känner du någon som inte knarkar?
– Nej.
Många av de som är hemlösa och besöker Mikaelsgården är i missbruk. Då och då hittar personalen personer i parken utanför som tagit en överdos.
I maj muckade Filmon från ett tvåårigt fängelsestraff på Högsboanstalten i Göteborg. Han har en kusin i Gottsunda som han tänkte att han skulle kunna bo hos.
– Då var jag drogfri. Jag hade gått tre utbildningsprogram i fängelset, bland annat ett svetsprogram, så tänkte jag att jag skulle kunna börja om. Dagen jag skulle mucka gav de mig 3 000 kronor, köpte en tågbiljett till Uppsala åt mig och gav mig ett nummer till socialtjänsten.
Han ringde till socialtjänsten i Uppsala samma dag men de kunde inte ta emot honom, berättar han.
Carola Matilainen är verksamhetschef på Stadsmissionens dagverksamhet för hemlösa, Mikaelsgården.
– Sedan blev det svårt när det bara var vissa tider man kunde komma i kontakt med dem. Då bodde jag på gatan och hade inga pengar. Så till slut började jag sälja droger igen.
Carola Matilainen har sett det där mönstret många gånger förut. Killar som under fängelsestraff blivit rena från drogerna, fått utbildningar och varit redo för att börja ett vanligt liv med jobb och bostad.
– Men så saknas stödet vid utslussningen ur fängelset. Och så misslyckas de med att få jobb och då är det lätt att man börjar leva sitt gamla liv igen med droger för att orka genom dagen och natten.
Just nu sover Filmon på härbärget i Librobäck. En lösning han inte är helt nöjd med eftersom han lär känna ännu fler narkomaner där och kommer längre ifrån det liv han vill ha med jobb, bostad – och att få träffa sina barn regelbundet. Han visar en bild på en mörkhårig liten flicka i telefonen.
Filmon längtar efter sina båda barn, som han inte får träffa för att han tar droger.
– Jag längtar efter dem hela tiden.
Senast en mätning av hemlösheten i Sverige gjordes var 2023 av Socialstyrelsen. Enligt den kartläggningen finns det ett 80-tal människor i Uppsala som lever i hemlöshet. Kommunens arbete med bostad först har gett 11 personer egna lägenheter och samtliga har klarat hyreslagens krav på att bland annat betala hyra och inte störa grannar. Lika många lägenheter kommer att erbjudas hemlösa under nästa år, men de här lägenheterna når aldrig de unga hemlösa, utan riktar sig till personer som varit hemlösa länge.
Filmon börjar bli rastlös och vill gå ut. Innan han reser sig från stolen inne på Mikaelsgården skickar Carola Matilainen en fråga på honom:
– Om du fick välja mellan det liv du har nu där du är fri men hemlös, och att sitta i fängelse igen, vad väljer du då?
– Jag har gått ner från 90 till 60 kilo sedan jag kom ut från fängelset. Där fick man bra mat, en säng, tv och utbildning. Kriminella lever de bästa liven i fängelse.