Över 1500 svenskar har deltagit i en enkätstudie där de fått svara på frågor om sitt beteende under coronakrisen. Resultatet visar bland annat att den största oron kopplad till pandemin är de ekonomiska konsekvenserna för Sverige.
– Vi har inte hunnit titta tillräckligt djupt på de bakomliggande orsakerna, det kommer vi göra. Men man kan ju tänka att nyheterna domineras av börsras, permitteringar och liknande som kan påverka, säger Ola Andersson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Han är ansvarig för studien som gjorts tillsammans med ytterligare fyra nationalekonomer från universiteten i Lund, Köpenhamn, Göteborg och Zürich.
Oron för landets ekonomi tenderar att öka med åldern, visar studien. Samtidigt verkar oron för hur coronaviruset påverkar ens privata ekonomi avta ju äldre man är.
– Vi ser stora skillnader i vad som oroar. 70-åringar verkar inte oroliga för sin privatekonomi. De har en mindre variation i ekonomin än en vanlig löntagare. Att yngre oroar sig mer är fullständigt rationellt. Kanske jobbar de inom en sektor där läget är osäkert, som till exempel handel.
I studien undersöker forskarna även hur mycket pengar man skulle vilja ha, utöver sin ordinarie inkomst, för att försätta sig i karantän med syfte att få ner smittspridningen av corona. De svarande fick ta ställning till olika karantänsscenarion och ersättning. Svaren visar exempelvis att en genomsnittlig vuxen skulle kräva 4 500 kronor för att acceptera en fyraveckors karantän.
– Vi ville få ett pris på hur mycket man värdesätter sin fritid. Den svenska strategin bygger på tillit och frivillighet, men låt oss säga att man skulle göra som i många andra delar av länder och införa karantän – då är det viktigt att ha en samhällsekonomisk uppskattning på människors frihet.
Forskarna har också tittat på hur olika grupper i samhället följer myndigheternas rekommendationer. Det visar sig att 80 procent av personer över 70 år säger sig följa de rekommendationer som finns kring social distansering och hygien, medan bara 39 procent av personer i åldern 15–29 år gör detsamma. Det är de som drabbas hårdast av viruset som följer restriktionerna bäst, konstaterar Ola Andersson.
– Även yngre kan ju vara med och bidra till smittspridningen, därför skulle det kanske vara bättre om de närmade sig de äldres beteende.