Många medicinska framsteg som startat som sensationer har redan efter en kort tid blivit en så självklar del av sjukvårdsvardagen att vi inte längre brukar tänka på hur märkvärdiga de är. Dit hör till exempel insulin, penicillin, poliovaccin – vars upptäckare belönades med Nobelpris – och pacemakern.
Det skrevs förstås om pacemakerar i UNT redan innan jag började arbeta som medicinreporter på tidningen för snart 40 år sedan. I textarkivet hittar jag en artikel från 21 maj 1969 med rubriken "Uppsalakvinna först i världen klara förlossning med batterihjärta". Då var det alltså en sensation att en kvinna med en allvarlig medfödd rubbning av den elektriska aktiviteten i hjärtat, tack vare pacemakern, kunde fullfölja en graviditet och föda barn. 50 år senare behöver inte ens specialmödravården kopplas in när en kvinna med pacemaker väntar barn.
27 november 1975 rapporterade UNT än en gång om en nyhet där Uppsala legat i framkant inom pacemakerområdet, denna gång under rubriken "Uppsala först med pacemaker för nyfödd". En nyfödd pojke hade efter ett dygn fått hjärtat kopplats till en pacemaker och sex veckor senare fått en för så små barn specialkonstruerad pacemaker inopererad. Det var den tidigaste pacemakerinläggningen som någonsin gjorts i världen.
Så tidiga pacemakerinläggningar är fortfarande sällsynta. Det är faktiskt vanligare att personer som är över 100 år förses med en pacemaker än att spädbarn gör det. Åtta 100-plussare fick en pacemaker 2017. När en pacemaker inte kan förväntas lägga många extra år till livet kan den ändå ha jättestor betydelse för livskvaliteten under den tid som finns kvar.