På torsdagen presenteras forskningspolitiken
På torsdagen presenterar regeringen sin forskningspolitik för de kommande tre åren. Vad vill forskarna se, och vad vill de inte se, bland förslagen? UNT har frågat ledande personer inom Uppsala universitet. En oro finns för att regionalpolitiska kort blandas i leken.
Hennes fält hamnar ofta i skuggan en sådan här dag. Det är helt enkelt lättare att plocka politiska poänger med prat om Alzheimers sjukdom än om antikens kultur och samhällsliv.
Dagens forskningsproposition är länge emotsedd. Inte minst för att regeringen flaggat för stora satsningar och nya friska miljarder.
- Det finns väldigt många hål att stoppa i, men vi behöver också rejäla förstärkningar på våra styrkeområden, säger Britt Skogseid, vicerektor inom medicin och farmaci, som kan glädjas åt att regeringen kommer att lägga 560 miljoner på medicinforskning.
- Möjligen hade jag hoppats att det kunde vara mer, men att det ska vara sökbara pengar är utmanande, det ger en chans att visa våra styrkor, säger Britt Skogseid.
De höga förväntningarna på den totala potten pengar tonades ned redan i september när alliansledarna presenterade de ekonomiska ramarna, en ökning med fem miljarder kronor. Det motsvarande inte vad forskningsministern Lars Leijonborg sagt tidigare i år.
Den stora frågan är i stället hur miljarderna ska fördelas. Hur mycket pengar ska gå direkt till lärosätena och hur mycket ska sökas i konkurrens, genom exempelvis Vetenskapsrådet? Hur mycket pengar kommer att riktas till regeringens 20 prioriterade områden, och vilka är områdena? Flera som UNT talar med oroar sig för att regionalpolitiska kort ska blandas i leken i stället för att de som verkligen kan åstadkomma något får pengarna.
- När det talas om fordonsforskning pratas det direkt om Chalmers i Göteborg, trots att det kanske är vi i Uppsala som sitter på nycklarna med forskning om batterier eller bränsleceller, säger Mats Leijon, professor i Uppsala som själv har en del att hoppas på i propositionen.
Han leder projekt om våg- och vindkraft och just energiforskningen är ett av Uppsalas starka fält, och bör vara ett av regeringens prioriterade områden, tycker Mats Leijon.
UNT träffar honom tillsammans med Jan-Åke Schweitz, sektionsdekan för teknikvetenskaperna i Uppsala. De hyser såväl förhoppningar som oro inför propositionen.
- Förhoppningen är att det kommer pengar som är användbara för oss. Oron är att pengarna kommer i former som är dåligt riktade och späs ut på olika håll, säger Jan-Åke Schweitz.
Uppsalas teknikforskning är högt rankad i världen, men det har inte fått genomslag i anslagen.
- Det finns en allmän besvikelse bland forskarna här över det. I propositionen skulle sådana pengar kunna dyka upp via Energimyndigheten och Vinnova eller statliga stiftelser, säger Mats Leijon.
Inom humaniora och samhällsvetenskap oroar man sig också för fördelningen av pengar.
- Vi befarar att pengarna ska fördelas på ett trubbigt sätt som inte är anpassat till hur humanister och samhällsvetare publicerar sig, säger Margareta Fahlgren, vicerektor.
På torsdagen rätas alltså frågetecknen ut om vem som får vilka pengar och varför. Men rutinerade forskare tar det politiska ståhejet med behärskat lugn.
- Vi är luttrade, vi väntar och ser och tar det sedan därifrån, säger Jan-Åke Schweitz.
Medicin högprioriterat
I dag presenterar forskningsminister Lars Leijonborg forskningspropositionen för åren 2009 till 2011. Propositionen kallas: "Ett lyft för forskning och innovation." Men redan förra veckan gick man ut med att medicin kommer att vara ett högt prioriterat område som får 560 miljoner kronor, bland annat för riktade satsningar mot sju områden: molekylär biovetenskap, stamceller och regenerativ medicin, epidemiologi, vårdforskning, diabetes, cancer samt neurogenerativa sjukdomar, som Alzheimers. Medlen ska få sökas från forskningsråden, som Vetenskapsrådet, och tilldelas efter en kvalitetsbedömning. Flera av områdena kan ses som styrkeområden i Uppsala.
En annan nyhet som regeringen redan aviserat är att ett slags idékontor eller innovationsbyråer ska startas på lärosätena.
I dag presenterar forskningsminister Lars Leijonborg forskningspropositionen för åren 2009 till 2011. Propositionen kallas: "Ett lyft för forskning och innovation." Men redan förra veckan gick man ut med att medicin kommer att vara ett högt prioriterat område som får 560 miljoner kronor, bland annat för riktade satsningar mot sju områden: molekylär biovetenskap, stamceller och regenerativ medicin, epidemiologi, vårdforskning, diabetes, cancer samt neurogenerativa sjukdomar, som Alzheimers. Medlen ska få sökas från forskningsråden, som Vetenskapsrådet, och tilldelas efter en kvalitetsbedömning. Flera av områdena kan ses som styrkeområden i Uppsala.
En annan nyhet som regeringen redan aviserat är att ett slags idékontor eller innovationsbyråer ska startas på lärosätena.
Så jobbar vi med nyheter