Färgsättarna Fredrik Andersson och Katja Stern på Måleributiken tycker att det är viktigt att bevara ett områdes stil. De har precis inlett ett projekt tillsammans med sina kolleger och ska nu kartlägga Uppsalas stadsdelar efter färg. För 20 år sedan inleddes arbetet med att kartlägga Stockholm på samma sätt och nu är det Uppsalas tur.
– Vi som lever i Uppsala kanske inte tänker på det dagligen men Uppsala har en väldigt rik färgsättning, säger Fredrik Andersson.
– Vi lever i en färgvärld, tillägger Katja Stern.
Tittar man på husen i Uppsala kan man lätt följa hur husens arkitektur och kulörer skiftar. I Luthagen står pastellfärgade höghus prydligt på rad och i nästa område finns låga radhus med en brokig skara starka klara kulörer. I Fålhagen går höghus i klara pasteller kring Väderkvarnsgatan sakta över i villaområden där kulörerna är mer dova och går i naturens egen färgskala. Just nu inventeras Uppsalas stadsdelar en efter en. Färgsättarna tittar på arkitekturen och nuvarande färgsättning men försöker samtidigt ta reda på husens ursprungliga färger. Det hela ska resultera i en kartläggning över vilka färger som är specifika för varje område.
– I bara en stadsdel kan man hitta upp till 300 kulörer av samma färg. Det är ett gigantiskt arbete, men otroligt fascinerande, säger Katja Stern.
Hon och Fredrik Andersson brinner båda två för kartläggningen. För Fredrik Andersson handlar det om att märka ut det speciella och unika för just Uppsala.
– Besöker man svenska städer i dag är de allt mer lika varandra. Man möter samma skyltar för snabbmatskedjor, bensinmackar, mataffärer och så vidare var man än är. Uppsala har ganska mycket färgsättning på husen och det vill vi genom vårt arbete bevara, säger han.
På Måleributiken har de valt att göra den historiska aspekten till sin grej. Ska en kund måla om exempelvis sitt hus från 30-talet kan kartläggningen visa vilka typer av kulörer huset byggdes för att ha. Just nu inventeras hus som bygdes mellan 1920 och 1950 men förhoppningen är att fortsätta kartlägga efter det.
– Det här kan ju bli ett evigt arbete. När vi är klara med det här kan vi ju fortsätta att försöka bena ur hur hus kommer se ut i framtiden när det gäller färgsättning, säger Katja Stern.
Det finns en tidsplan. Nästa år ska kartläggningen nämligen vara en del av en utställning då de traditionella trädgårdsstäderna firar 100 år.
– Husens historia och områdens karaktär är viktiga i dag. Ytterligare 100 år framåt är det troligtvis ännu viktigare. Man måste ju veta historien för att kunna tänka framåt, säger Fredrik Andersson.
Det vi svenskar ofta tänker på när det gäller svensk färgsättning av hus är den röda stugan med de vita knutarna. Det var under 1800-talet som den röda färgen fick sitt stora breda genomslag. I dag associerar vi den röda stugan med folklighet. På 1500-talet, när den började dyka upp som fasadfärg, signalerade den prakt och rikedom. Den svenska färgsättningstraditionen består av förutom rött även grått, gult och vitt.
– Det är de vanligaste färgerna på svenska hus. Sedan finns det ju alltid olika trender som kommer och går, så det kanske inte är vanligast bland de husen som målas i dag. Men man målar ju inte om sitt hus så jätteofta, säger Karin Fridell Anter som forskat mycket kring färg och skrivit flertalet böcker om färg på hus.
Ska man måla om sitt hus måste man enligt Arvid Runestam på Upsala Färg först ta reda på vad huset just nu är målat i för färgtyp. Ofta ska man försöka måla om huset med samma färgtyp. Olika kulörer är olika färg- och ljusäkta. Arvid Runestam rekommenderar ofta sina kunder att ta med en burk färg hem och måla på en liten yta av huset för att sedan se hur kulören ser ut i morgon-, eftermiddags- och kvällsljus – både i skugga och i sol. Först då kan man riktigt avgöra om man valt rätt nyans. Arvid Runestam säger också att det vanligt att folk fuskar. Men förarbetet är viktigt. Ytan ska vara rengjord och grundmålas.
– Det är ungefär 80 procent grundarbete och bara 20 procent som är målning med den slutliga färgen. Vissa fuskar med förarbetet och målar helt enkelt över sina problem, säger han.
Vi människor påverkas mycket av färger vi ser och färger är nödvändigt för att vi ska kunna se och skilja material och ting från varandra. Exakt hur vi påverkas av ofta individuellt men mycket är också kulturellt inlärt.
– Det vi ibland tror är mänskliga associationer till färg är egentligen kulturella. Som att svart är sorg och vitt är oskuld, så är det ju inte i alla kulturer, säger Karin Fridell Anter.
Står ett hus inför en fasadförändring ska man enligt färgforskaren Karin Fridell Anter försöka tänka på vad huset vill. Det handlar om form- och stilhistoria och att ta reda på vad huset är byggt för att ha för färg. Karin Fridell Anter tror att det kan vara klokt att försöka hålla sig till husets historia. Har man ett klassiskt 70-talshus bör man se över vad det var för färgsättning som gällde just då.
Det andra som måste vägas in är vad omgivningen vill. Fasader har en väldigt stor betydelse och blir en del av miljön som alla ser.
– Vad du målar väggen i vardagsrummet i för färg är din privatsak men fasadfärgen blir inte alls lika privat. Det är ju ett val som påverkar hela området, säger Karin Fridell Anter.
Det finns inget klart regelverk för vad som gäller rent lagligt när man målar om sitt hus, men har en fastighetsägare målat om sitt hus i en färg som avviker för mycket kan politikerna i plan- och byggnadsnämndens i Uppsala besluta att huset måste återställas.
– Det har dock aldrig hänt under mina 30 år i nämnden, säger nämndens ordförande Liv Hahne (M).
Stora fasader i stadsmiljö lägger nämnden sig ofta i.
– Det var föreslagit att Uppsala stadsteater skulle vara röd, men den är ju i dag blå. Ångströmlaboratoriet tyckte de skulle vara gult men det är ju tegelrött, säger Liv Hahne.
- Nu är det ju trendigt att allt ska vara svart, men det är inte vi så pigga på, säger hon.