På semester i Obama-land

Hawaii ligger nästan så långt bort man komma från Sverige utan att börja resa hem igen. Ögruppen har jämt och varmt klimat, ett myller av olika etniska grupper, vidunderlig natur med dramatiska, höga berg och djupa havsvågdalar, knölvalar som tumlar om i de varma sunden mellan öarna. Allt detta kan man få här, i den yngsta av USA:s femtio stater.

Världens fokus har kanske ökat på den lilla ögruppen mitt i Stilla Havet, eftersom USAs blivande president, Barack Obama, är född och har vuxit upp i dess huvudstad Honolulu på ön Oahu. Numera har han ett feriehus på samma ö, men i staden Kailua.
Stoltheten över att en öarnas son ska ta över ett av världens viktigaste ämbeten är stor. Förväntningarna på honom är höga, inte minst när det gäller den lokala ekonomiska krisen. Turisterna har nämligen börjat minska drastiskt.

När vi kliver av planet på flygplatsen Honolulu International Airport på Oahu slår pustar av exotisk blomdoft emot oss. Lite möra är vi allt efter resan, som inneburit sammanlagt 23 timmar i flygplan. Men situationen hjälps upp av de milda, varma vindarna och att vi vilat upp oss ett par nätter i Los Angeles innan den sista sextimmarsetappen över Stilla Havet.
Hawaii-öarna är en av de mest avlägset belägna ögrupperna i förhållande till en kontinent. Under den senaste tiden har de omtalats alltmer, eftersom den blivande amerikanska presidenten, Barack Obama, vuxit upp här. Han föddes i Honolulu 1961 och det var tur. Hade han varit född några år tidigare så hade Hawaii inte hunnit bli en av USA:s stater och han hade därför aldrig kunnat väljas till president.

Några år bodde den lille Barack Obama tillsammans med sin mamma och hennes nya man på Filippinerna men återvände för att gå i skola och bo tillsammans med sin mormor i en helt vanlig lägenhet, belägen i ett trist, grått hyreshus vid en av Honolulus större genomfartsleder. Vi märker det knappt när vi passerar i vår hyrbil, trots att vi vet adressen efter att ha läst hans memoarer, Min far hade en dröm.
Det regnar när vi vaknar på morgonen i Kailua, en lite mindre ort på nordöstra Oahu. Några hundra meter längre ner på samma gata håller säkerhetsmän med telefonsladd bakom ena örat på att spärra av. Om några timmar ska Barack Obama anlända till sitt semesterviste, som ligger just här, för att fira jul och nyår tillsammans med familj och vänner.

Våra vänner som vi gästar och som är bofasta här sedan ett tjugotal år, berättar att den annars offentliga stranden har spärrats av så att Obama och hans sällskap ska kunna få bada och surfa i fred. Obamas feriehus är egentligen tre hus placerade runt en pool. Det är inte precis så att våra vänner brukar möta honom i mataffären, men han har hittills rört sig ute i detta sömniga villaområde, som vem som helst.
Men på denna hans ankomstsdag ställer grannarna längs gatan i Kailua upp solstolar på framsidan av sina hus och bullar upp med chips och dip för att avnjuta tillfället.

Den lokala nyhetsrapporteringen om Obamas ferievistelse är mycket detaljerad varje dag. Såväl besök på militärbasen i Honolulu som på Honolulu Zoo med döttrarna bevakas minutiöst av både lokaltidningar och lokala nyhetsstationer, liksom att Obama har varit och badat med bar överkropp...
Stoltheten över att USA:s blivande president är uppvuxen på Hawaii är påtaglig och inte bara i lokala media. Alla vi möter och pratar med utrycker glädje och förväntan på vad hans tal om förändring kan innebära.
Den pågående ekonomiska krisen lägger nämligen en tung skugga även över dessa öar, vars huvudinkomst är turistnäring. Flera butiker i köpcentra gapar tomma och har "att-hyra-skyltar" upptejpade på fönstren. Gigantiska reor har dragits i gång redan innan jul, vi ser skyltar med 90-procentiga prisnedsättningar.

Och de stora hotellen i Honolulu vid den kända lilla strandremsan Waikiki rear ut rum trots att det är julhelg och det annars brukar vara fullbokat.
- Vi är allt lite rädda för att vi inte ska få behålla våra jobb, viskar Steve, en av våra fyra servitörer, när vi gör ett restaurangbesök vid Waikikistranden.
Det är bara två sällskap till som han och hans kolleger svärmar omkring denna kväll och här brukar annars vara fullsatt, i synnerhet runt julen.
På Maui verkar situationen vara ännu mer prekär. Vår hyresvärd, som administrerar lägenhetshotellet vid Kaanapali, talar om att årets beläggning är fyrtioprocentig jämfört med förra året. Lokaltidningen skriver om att hotellbeläggningen har sjunkit med runt 16 procent jämför med samma tid förra året, inte bara på Hawaiiöarna utan i hela USA. Men priserna på rummen har inte sjunkit i riktigt samma takt.

Ännu fler butikslokaler i flera köpcentra är till uthyrning. I en Guccibutik i det fashionabla köpcentret Whalers Village hör jag ett skohandlarbiträde sucka:
- Tänk när en japansk turist kunde komma in och lägga fram en signerad check och säga åt mig att jag skulle plocka fram skor åt hans fru och fyra döttrar och fylla i summan. Jag saknar verkligen den tiden.
Men att njuta av en fantastisk och dramatisk natur är alldeles gratis på Maui. Alla hawaiiöarna är byggda på vulkanisk mark och bergen höjer sig, väldiga, djupgröna och liksom mjukt veckade. Vi tycker oss känna igen miljöerna i tv-serien Lost som faktiskt är inspelad på Oahu.
När man har kört längs en vindlande väg hela vägen upp till toppen av Haleakala, den högsta av Mauis två vulkaner, möts man av skyltar som varnar besökarna för att springa. Syret är tunt såhär 3055 meter över havet och det går att blicka ned på molnens ovansida.

Kallt är det också, vinterjackorna kommer äntligen till användning. Men solnedgången är överväldigande.
Regnskog och tropiska vattenfall finns längs vägen till Hana och i inlandet. Runt kusterna är det tätt mellan välordnade och offentliga stränder. Där vågorna är som högst nöjer vi oss med att titta på skickliga surfare som kan stå hur länge som helst på sina surfboards, lite på snedden på "den rätta vågen".
I sundet mellan Maui och Lanai kan man se knölvalar simma förbi, göra volter och spruta ur sig vatten under vinterhalvåret. De är imponerande djur, kan väga upp till 40 ton och är 11 - 18 meter långa.Whale Watching, valskådning, både från utkikspunkter på land och från turistbåtar, är mycket populärt.

Under slutet av 1800-talet var Mauis huvudstad Lahaina ett centrum för valjakt. Valarna jagades bland annat för att de gav material till korsetter. 1966 förbjöds dock valjakt. Fortfarande finns hus kvar från den tiden som nu förvandlats bakom den pittoreska ytan till småbutiker med turistkrimskrams och restauranger.
En dag ligger en säl på stranden intill vårt lägenhetshotell och sover, alldeles lugnt, trots att flera människor samlas runt djuret. Efter ett par timmar buffar den sig ned till vattnet och simmar ut. Förmodligen är den en hawaiimunksäl, en sällsynt art som annars brukar hålla till i de varma vattnen runt några av Hawaiis obebyggda öar i nordväst.
Snorkla går förstås utmärkt att göra här och man kan få sällskap av vänliga havssköldpaddor och fiskar alla färger och former. Djurlivet är annars ganska begränsat och ett av resmålets poänger att det inte finns några riktigt giftiga ormar eller insekter. Det finns heller inte så mycket kor.

Mjölken importeras från amerikanska västkusten och är dyr i mataffärerna. En kvarts gallon, lite mindre än en liter, kostar fyra dollar och femtio cent, ungefär 36 kronor.
Men sockerrörsfälten vajar stolt och frukt som ananas, papaya och mango går att handla bland annat vid bondemarknader som har öppet innan frukost. Saltade eller chokladdoppade makademianötter och det lokalt producerade kona-kaffet är unika matsouvenirer för öarna.
Sverige har haft en liten roll i öarnas historia. År 1882 utspelade sig en diplomatisk kris mellan unionen Sverige-Norge och dåvarande kungariket Hawaii. Oscar II hotade att skicka krigsfartyg för att blockera Honolulus hamn efter att regeringen fått ett nödrop från norska och svenska emigranter som arbetade på de hawaiianska sockerplantagerna.

Skandinaverna hade gått i vild strejk i protest mot usla arbetsförhållanden. Plantageägarna kastade bryskt de upproriska i fängelse och cellerna blev snart överfulla. Oscar II sände till slut en diplomat till Hawaii och skandinaverna kunde lösas från sina kontrakt. Än i dag finns ättlingar till gruppen kvar på öarna.
Men dagens ekonomiska kriser i Hawaii är nog lite mer komplicerade för USA:s blivande president att lösa. På tisdag installeras han i Washington och flera hawaiianer kommer att vara på plats, däribland en ungdomsorkester med elever från Honolulus skolor.

På semester i Obama-land

Behagligt klimat och vidunderlig natur är lätt att hitta på Hawaii. Liksom stoltheten över att ha fostrat USA:s president.