På plats i sopigt city
PÅ PLATS. City liknar en soptipp klockan halv sex på morgonen. Då är kommunens gatugrupp i full gång med att ta rätt på den svällande mängden skräp som folk kastar eller lämnar efter sig.
Kent Lindström städar i Stadsparken. Foto: Pelle Johansson
Foto:
Förvandlingsnumret tar sin början vid Gotlandsparken, mittemot Saluhallen. Det är ett av stans värsta skräpnästen, berättar Patrik Lind från Uppsala kommuns gatugrupp.
Han står på den lilla gräsplätten med en plocktång i handen. Runt honom finns fem stora sopkärl uppställda, alla rymmer 225 liter. Men det är bara en som är halvfull.
- Folk fattar inte hur skitigt det blir eftersom vi städar innan folk vaknat. De tror att skräpet trollar bort sig själv, säger han och tar upp en mosad ölburk.
Pappersmuggar, tomma snusdosor, några vinflaskor, pizzakartonger, tidningspapper, snabbmatsförpackningar och ihopknycklade pappersbitar ligger utspritt lite här och var.
Patrik Lind har fem års erfarenhet av att plocka skräp och hävdar tvärsäkert att det blivit värre och värre.
- Jag tycker att det borde vara böter på nedskräpning, säger han.
Böter, till och med fängelse i högst ett år, kan det faktiskt bli, det är olagligt att kasta skräp utomhus och smutsa ned på allmän plats, enligt Miljöbalkens regler.
Men ingen har någonsin fällts. I Stockholm funderar dock politikerna på att få ut parkvakter med mandat att bötfälla.
14 kommunala renhållare jobbar alla veckans dagar här i stan. Om det är fint väder görs det tre städningar vid de populäraste platserna, lunch, eftermidag och kväll, och vid å-rummets solsida städas det även på eftermiddagarna.
Att hålla stan ren kostar kommunen 9 miljoner kronor om året. Det finns cirka 500 papperskorgar och sopkärl i city, samt 7 containers och sophus. Ytterligare 20-25 kärl sätts upp inom kort. Räcker det?
- Ja, brist på soptunnor är det inte. Vi tömmer dem två gånger om dagen. Många sopkärl är också tomma eller halvtomma, folk struntar i att lägga i skräpet, det ligger oftast bredvid. Det som skräpar ned tycker att det finns de som har betalt för att plocka upp, säger Åke Westling, chef för gatugruppen.
Sopplockarna säger också allt fler käkar medhavd snabbmat ute, det är populärt att sätta sig på en parkbänk med sin hamburgarmeny och en pappmugg latte men mindre populärt att ta rätt efter sig.
En bit bort, på gågatan, far gatudammet upp ett par meter i luften. Reija Sorsa, utrustad med munskydd och skyddsglasögon, blåser fram fimpar, servetter och hamburgerpapper som fastnat längs husväggarna och under bänkar så att sopbilen kan suga upp skräpet lättare.
Vi frågar henne om det inte känns tröstlöst att städa när det är lika mycket skräp dagen efter.
- Nej, rätt roligt, det blir ju fint efteråt och så är det mitt jobb.
I Stadsparken brukar folk resa sig upp och dumpa resterna efter sin medhavda picnic, utbrunna engångsgrillar och glasflaskor. Diverse bråte ligger utspritt på gräsmattan, glömt av dem som sökt sig till ett mysigt och rent ställe att sitta på. För vem vill sitta på en skräphög och trampa på krossat glas? Troligtvis ingen.
Kent Lindström städar Stadsparken varje dag. "Gör man det inte så syns det. Och gör man det är det ingen som märker att det gjorts", säger han.
Kan nog inte sammanfattas bättre.
Fakta skräpmätning:
Nedskräpningen på gator och parker ökar, framförallt i storstäderna. Det anser en majoritet av landets kommuner, utan att ha bevis för det.
Men nu ska det gå att få svart på vitt. En metod för skräpmätning har utvecklats av Håll Sverige Rent och SCB. Kommuner som redan kommit igång är Jönköping, Gävle, Norrköping och Örebro. Stockholm och Göteborg är i startgroparna. Uppsala genomför mätningen i höst.
Mätmetoden går ut på att man räknar skräpföremål på 1 000 fördefinierade områden. Skräpet samlas inte in utan räknas på plats. Siffrorna matas in i en nationell databas. Med hjälp av detta "Skräpfacit" kan man jämföra skräpmängden över tid och geografiskt.
Nedskräpningen på gator och parker ökar, framförallt i storstäderna. Det anser en majoritet av landets kommuner, utan att ha bevis för det.
Men nu ska det gå att få svart på vitt. En metod för skräpmätning har utvecklats av Håll Sverige Rent och SCB. Kommuner som redan kommit igång är Jönköping, Gävle, Norrköping och Örebro. Stockholm och Göteborg är i startgroparna. Uppsala genomför mätningen i höst.
Mätmetoden går ut på att man räknar skräpföremål på 1 000 fördefinierade områden. Skräpet samlas inte in utan räknas på plats. Siffrorna matas in i en nationell databas. Med hjälp av detta "Skräpfacit" kan man jämföra skräpmängden över tid och geografiskt.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!