— Jag tror att människan mår bra av det här systemet. Det är klart definierat vad som är arbetstid och när man går hem ifrån skolan är man klar, säger Christine Johnson.
Viktig tydlighet
Tydligheten i modellen är viktig.
— Måste någon jobba över så ser jag det tydligt och kan sätta stopp i tid om jag tycker att någon verkar ta ut sig, säger Christine Johnson.
Anna Lundqvist är lokalombud för Lärarnas Riksförbund på IT-Gymnasiet. Hon kan inte säga vilken modell hon föredrar, den kommunala eller IT-Gymnasiets. Hon har testat båda, och båda har för- och nackdelar.
— Ledighet på loven står emot en tydlig arbetstid. Men kanske är kontorstid mänskligare, säger hon.
För arbetsgivaren kan kontorstid vara bra, tror hon.
— Vi tillbringar ju fler timmar på arbetsplatsen än vad kollegerna på kommunala skolor gör. Det är givetvis en fördel för arbetsgivaren, säger Anna Lundqvist.
Nya krav på arbetsgivaren
Å andra sidan ställs nya krav på arbetsgivaren om lärarna ska vara mer på arbetet.
— Då måste lärarna få ordentliga arbetsplatser som är garanterat tysta där man kan sitta och rätta utan att bli störd, säger Anna Lundqvist, som inte tror att en övergång till kontorstid skulle vara populär i de kommunala skolorna.
— Nej, då tror jag att det skulle bli strejk, säger hon.
På John Bauergymnasiet i Uppsala, också det en friskola, arbetar lärarna också kontorstid.
— Det här är bra. Vi är här för eleverna och finns alltid på skolan när de är här, säger Omar Haijazi, lärare och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.
Även för lärarna är det bra, tycker han.
— Samarbetet förenklas när man vet att alla är på skolan samma tider. Och så har vi bra kontroll påarbetstiden, ingen behöver gå in i väggen, säger Omar Haijazi.
Läs mer i UNT