Löparen får kanske värk under trampdynan, converseälskaren hälsporre och den som bär högklackat för jämnan har spända och ömma fötter när dagen är slut. Fotproblem är jättevanligt. Ändå förutsätter vi att fötterna bara ska finnas där och bära oss genom livet, utan att gnälla. De blir ofta styvmoderligt behandlade och uppmärksammas först när de inte längre fungerar som de ska — kanske inte ens då.
– Många har ont i fötterna ganska länge och tänker att det är normalt och går över. Men det är synd, för när det plötsligt blir jättebesvärligt är det ofta svårare att avhjälpa problemen, säger Anna Brundin, leg. sjukgymnast och ortopedtekniker på Stegkliniken, som hjälper folk med fotproblem.
De vanligaste fotbesvären är att få ont i hälen eller under främre trampdynan, och det är sällan avgörande om man är vältränad eller otränad, tjock eller smal. Snarare handlar det om vilket stöd fötterna får, på vilket sätt och hur mycket vi belastar dem. Det är heller inte ovanligt att smärtor och spänningar i andra delar av kroppen har med fötterna att göra. Ömma knän och onda ryggar kan ha koppling till en snedbelastad fot. Vi är överlag dåliga på att variera hur vi använder våra fötter, menar Anna Brundin.
– Många sitter till exempel stilla mycket och kompenserar för det med att ge sig ut och springa några gånger i veckan. Det blir ofta exakt samma runda med samma underlag och samma tempo vecka efter vecka. Det kan skada fötterna i längden.
Variation är viktig, både när det gäller underlag, skor och aktivitet för att se till att fötterna får jobba på olika sätt. Vi använder inte längre dem så som vi har gjort tidigare under evolutionen när skor knappt fanns och underlagen sällan var hårda. Nu stoppar vi barnens fötter i skor tidigt i livet och vi vänjer oss vid de förutsättningarna.
– Men det betyder inte att det är en bra idé att sträva efter att återgå till något ”naturligt”. Vi kan inte trolla med hur vi lever och ingen vill nog gå tillbaka till trampade jordgolv. Vi ska i stället avlasta fötterna med en bra fotbädd och variera hur vi använder dem, säger Anna Brundin. (TT)