Oviss framtid för vindbron vid Kungsängen
Vad skall det bli av den gamla vindbron över Fyrisån vid Kungsängsreservatet i Uppsala? Bron ligger som en bromskloss i frilufts- och rekreationsområdet Årike Fyris. Den är utdömd av Vägverket som en säkerhetsrisk och sedan fyra år tillbaka avstängd året runt. Men nu pågår diskussioner om att åter sätta bron i trafik. Det skulle kosta miljoner. Frågan är vem som skall betala.
—Vi för en diskussion med kommunen eftersom det finns ett intresse av att ha en bro här. Men för lantbruksuniversitetet motsvarar behovet av bron inte kostnaderna. Det skulle gå på miljoner att reparera och driva bron, säger Kjell Lönberg vid SLU.
Irriterade trafikanter
Många, fotgängare, cyklister och bilister, irriteras över att vindbron är stängd. På en sträcka av sju kilometer finns ingen övergång över ån. Ett av målen för Årike Fyris är återupprätta förbindelsen igen.
—Vi skulle vilja att bron inte ligger som en barriär i åriket som den gör i dag. Det är sju kilometer mellan de båda närmaste broarna, Kungsängsbron och Flottsundsbron. Det är för långt, tycker Anders Eriksson, projektledare för Årike Fyris, som sträcker sig från Kungsängsleden till Flottsundsbron.
Han hoppas att man skall kunna återställa vindbron så att den kan fungera som en övergång för åtminstone cyklister och fotgängare.
Byggd för brovakt
Bron är byggd för att manövreras av brovakt på platsen. Anders Erikssons förhoppning är att den skall kunna fjärrmanövreras tillsammans med de andra broarna.
-Vid Flottsundsbron och Kungsängsbron finns bevakning varje gång de öppnas och stängs. Båda broarna kan skötas av samma vakt. Men tre broar kan inte samma vakt klara. Vi måste hitta en modell som gör det möjligt att fjärrmanövrera alla broarna. Det är en ekonomisk fråga. Det rör sig som en ganska häftig investering, säger Anders Eriksson.
Hot om rivning
Vindbron byggdes troligen redan på 1950-talet som en förbindelse mellan djurförsöksanläggningen i Kungsängen och lantbruksuniversitetet. Under 1990-talet testade Vägverket bron på uppdrag av SLU och dömde ut den för trafik.
—I och med att Kungsängsleden kom till 1982 har lantbruksuniversitetets behov av bron minskat. En annan sak är att våra stora skördetröskor inte kan gå över den lilla vindbron. Om ingen annan visar intresse av bron river vi den, säger Kjell Lönberg.
SLU äger bron
Vidar Hult, Uppsala kommun, poängterar att bron är lantbruksuniversitetet och inte kommunens.
—SLU vill att vi skall ta över den. Men det blir dyrt både på lång och kort sikt. Vi grubblar på om vi skall automatisera våra broar. I framtiden kan broarna bli fler. I översiktsplanen för Uppsala föreslås en cykelbro mitt för Kungsängsesplanaden.
Inom Årike Fyris arbetar man också med att genom pedagogik och information göra området mer tillgängligt för allmänheten.
—Vi håller på att ta fram en ny broschyr om åriket. Vi skall också sätta upp anslagstavlor som berättar om området och ger tips om olika strövtåg och besöksmål. Tavlorna sätts upp vid vindbrons östliga fäste och på en del andra platser, säger Anders Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter