Övertro på DNA-analys kan vara en risk
DNA-tekniken kan inte lösa alla brott, varnar Hans Ellegren, professor vid Uppsala universitet och en av landets främsta DNA-forskare. Han anser att det håller på att etableras en övertro på DNA-analysens bidrag i brottsutredningar
— Som forskare har jag en skyldighet att hissa varningsflagg.
Han tror inte att någon hittills dömts i Sverige på falska grunder till följd av DNA-analys. Men för att så inte ska ske har han nyligen skrivit en debattartikel som publicerades på DN-debatt i helgen.
Kan överföras med handslag
I Sverige används sedan drygt tio år tillbaka DNA-tekniker i polisutredningar. Men de senaste årens forskningsframsteg har inneburit nya möjligheter. I dag kan man samla in och analysera en mycket liten mängd DNA från en brottsplats. Men att man återfinner en sådan liten mängd DNA från en person på en brottsplats innebär inte alltid att personen varit på platsen, säger Hans Ellegren.
— En liten mängd DNA kan överföras från en person till en annan genom ett enkelt handslag.
Särskilt vid analyser av små DNA-mängder finns risken att man får fram en ofullständig DNA-profil. Hans Ellegren varnar också för att personer som är släkt kan ha en likartad DNA.
Får inte uppstå en klyfta
Statens kriminaltekniska laboratorium som utför många brottsrelaterade DNA-analyser har fått allt mer att göra de senaste åren, det finns därmed en risk att en allt mindre del av deras resurser går till utvecklingsverksamhet.
— Det är viktigt att det inte uppstår en klyfta mellan den teknik som används och de nyaste rönen, säger Hans Ellegren.
I Uppsala bedrivs kriminalteknisk DNA-forskning på både Rudbeckslaboratoriet och Evolutionsbiologiskt centrum, till vilket Hans Ellegren är knuten.
Fakta om DNA
DNA innehåller all information som kroppen behöver för att utvecklas och fungera normalt och består av cirka 80 000 gener. Dessa 80 000 gener finns i alla våra celler.
I jakten efter DNA från gärningsmannen säkrar kriminalteknikerna vanligtvis blod, saliv och hår, men även annat.
Uppemot 200 000 misstänkta brottslingar kan i framtiden hamna i polisens DNA-register, mot i dag några tusen, enligt ett förslag från Rikspolisstyrelsen.
För att hamna i DNA-registret krävs i dag att den misstänkte riskerar minst två års fängelse. I framtiden kan det bli så att alla som är misstänkta för brott som kan ge fängelse ska kunna tvingas lämna DNA-prov som sedan lagras i DNA-registret.
DNA står för Deoxiribonukleinsyra.
Så jobbar vi med nyheter