Övergivna råttungar dricker mer alkohol
Råttungar som fått en trygg uppväxtmiljö dricker mindre alkohol än de som haft en störd relation till mamman. Det visar en avhandling som lagts fram av Erika Roman på Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.
- De råttor som skiljs från mamman under en kort tid får en stärkt relation till mamman, hon pysslar om dem mer när de kommer tillbaka. De som varit borta en lång tid får i stället en störd relation till mamman. Det är vårt sätt att experimentellt simulera en trygg respektive otrygg uppväxtmiljö, säger Erika Roman.
Annorlunda med honråttor
När råttorna var tre veckor gamla vandes de av från mamman och fick sedan växa upp normalt. I vuxen ålder placerades råttorna i burar med två dricksflaskor, en med vatten och en med alkohol. Sedan mätte Erika Roman hur mycket vatten och hur mycket alkohol som råttorna frivilligt drack. Det visade sig att hanråttor med normal uppväxtmiljö drack mindre alkohol än de som varit separerade från mamman under en lång tid.
Hos honråttorna såg man inga sådana skillnader. Orsakerna till detta är inte klarlagda.
- Forskningen kring hur råttans hjärna utvecklas under den tidiga perioden är gjord på hanråttor. Det kan vara så att utvecklingen skiljer sig åt mellan könen och att separationen stör hjärnans utveckling på olika sätt i honor och hanar, säger Erika Roman.
AA-råtta
Likadana försök gjordes också på så kallade AA-råttor, en typ av framavlad råtta som spontant dricker mer alkohol än en vanlig råtta. Försöken visade att de som separerats från mamman under en kort period, och därmed fick en stärkt mamma-barnrelation, drack mindre än en AA-råtta normalt gör. De råttor som varit separerade från mamman en längre tid drack mer.
- Resultaten är spännande eftersom de visar att faktorer i uppväxtmiljön kan häva råttornas genetiska arv, säger Erika Roman.
UNT: Vilken relevans har dina resultat för människor?
- Vår studie visar att miljöfaktorer i uppväxten kan påverka system i hjärnan och råttornas beteende. Många system är evolutionärt gamla och är ganska lika mellan råttor och människor. Våra data stödjer och ger ytterligare kunskap till de resultat som finns från studier på människor.
Fotnot: Ingrid Nylander vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap och Bengt Meyerson vid Institutionen för neurovetenskap har handlett Erika Roman under arbetet med avhandlingen.
Så jobbar vi med nyheter