Överdrivet rykte om garnisonens död
Med 900 anställda och flera hundra värnpliktiga råder febril aktivitet på Uppsala garnison. Om någon trodde något annat - vilket är just vad många gör. Många tror nog att garnisonen är nedlagd, säger Mats Gyllander, major och informationschef.
Därinne ekar officerens stadiga röst när persedlarna packas upp för kontroll.
— Håll upp långkalsongerna! Högt, så att jag ser och slipper gå hela vägen.
Lotta Wallén är en av cirka 240 ungdomar som på måndagen ryckte in för 330 dagars värnplikt vid Luftstridsskolan i Uppsala. I och med det är den första utbildningskullen vid skolan komplett. Under 2005 har också sammanlagt 120 värnpliktiga skrivits in för bevakningstjänst.
Luftstridsskolan är en av fyra huvudverksamheter vid Uppsala garnison (se faktaruta). Sammanlagt har garnisonen 900 anställda.
— Det är bara cirka 200 personer färre än när F16 var som störst. Vi är fortfarande Uppsalas sjunde största arbetsgivare. Kännedomen om oss i samhället motsvarar inte vår storlek, säger Mats Gyllander.
De anställda ryms i dag i helt andra verksamheter än under F16-tiden.
— Det har varit mycket nytt, även inom försvarsmakten i stort. Men ändå har vi inte känt någon osäkerhet om framtiden här i Uppsala, annat än vid nedläggningen av F16, säger Mats Gyllander.
Ganska snart efter att F16 försvann stod det klart att Uppsala skulle utbilda värnpliktiga vid det dåvarande F 20, som sedan ombildades till Luftstridsskolan.
Utbildningsuppgiften stärktes ytterligare i riksdagens stora försvarsbeslut i december 2004.
— Just nu finns inga tecken som tyder på att vi inte ska fortsätta utbilda på det här sättet, säger Mats Gyllander.
Vid Luftstridsskolan utbildas soldater som krigsplaceras i ett bataljonsledningsförband. Specialiteterna är radio, radar och sensor.
— Det kan handla om att sätta upp en mast, producera en radarbild och skicka den till ledningsplatsen där en operatör sedan styr flyginsatserna via radarbilden, säger Stefan Kriegholm, chef för utbildningen på Luftstridsskolan.
De värnpliktiga som skrevs in i går är de första som utbildas enligt ett treterminssystem. Efter de 330 dagarna, vilka är uppdelade på två terminer, finns en frivillig tredje termin att söka. De antagna utbildas för tjänstgöring utomlands. Försvarsmaktens plan är att minst en tredjedel av alla värnpliktiga ska utbilda sig för utlandstjänstgöring.
— Vi hoppas få en grupp från Uppsala som skulle kunna placeras i det inre av Zaire och arbeta just med radar eller sensor. Men för det krävs beslut från högre ort, säger Stefan Kriegholm.
Niklas Lundberg från Fjällbacka i Bohuslän försöker knäppa igen ryggsäcken. Han ska utbilda sig till sjukvårdsgruppbefäl. Kan han tänka sig utlandstjänst?
— Eventuellt. Det beror på om det finns något bra, säger han.
Uppsala är kanske inte lika exotiskt som Zaires regnskog, men Niklas Lundberg tycker ändå att året här ska bli spännande.
— Det blir nog roligt. Jag ser det som en utmaning, säger han.
FAKTA/Uppsala garnison
Vid Uppsala garnison finns i dag fyra huvudverksamheter:
Luftstridsskolan
Operativa insatsledningen, Opil, som är en del av försvarsmaktens högkvarter
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum
Försvarsmaktens logistik
Förutom de värnpliktiga vid Luftstridsskolan finns sedan oktober 200 värnpliktiga och 30 befäl från ett F17 i Ronneby placerade här.
Detta är dock fråga om en engångslösning.
Så jobbar vi med nyheter