Vård och bildning har räknat på vad den extra förstärkning av budgeten inom skolområdet som alliansen lovat för nästa år kommer att ge. Resultatet är nedslående. Pengarna väntas bara ge en budgetförstärkning inom förskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
– De 40 miljoner kronor extra politikerna lovat skolan ger ingen effekt. Vi får ingen ökning jämfört med planen för 2014. Att säga att man satsar på de pedagogiska verksamheterna stämmer inte, säger Kajsa Wejryd, chef för den kommunala gymnasieskolan.
Det blir heller inga pengar över till höjda lärarlöner.
– Det finns inte något sådant utrymme. Inte i år och inte heller de kommande åren. Vi kommer inte att kunna ge våra lärare några extra pengar utöver avtalet.
Enligt Kajsa Wejryd är pengarna redan ”uppätna” när året börjar i form av kostnadsökningar. Som Lärarnas Riksförbund påpekat (i UNT) försvinner mycket på vägen.
– Vi har ständigt ökande kostnader för våra lokaler. Problemen är störst inom gymnasieskolan där elevkullarna minskar, säger hon.
Om gymnasieskolan ska ha råd med höjda lärarlöner så måste rationaliseringar ske inom verksamheten –det drabbar främst lärarna. Prognosen för gymnasieskolan pekar dessutom mot ett underskott på totalt 82 miljoner kronor För att få ekonomin i balans krävs kraftiga nedskärningar under de kommande åren. Många lärartjänster försvinner redan i år.
– Vi tittar på hur många det rör sig om just nu. Både lärare och övrig personal måste minskas. Det handlar om ganska stora tal - fler än tidigare år. Då har mellan 40 och 50 personer blivit övertaliga. Det ska vara klart i juni, säger Kajsa Wejryd.
De skolor som ligger sämst till ekonomiskt är Bolandgymnasiet, Jällagymnasiet och GUC. Sammanslagningen av GUC och Boland kommer att ge rationaliseringseffekter i form av lägre kostnader och mindre personal. Höjda eleversättningar vid Jälla ökar intäkterna där. Men det räcker inte.
Kommunalrådet Mohamad Hassan (FP) med ansvar för gymnasieskolan och som lovat högre lärarlöner blir upprörd över att vård och bildning går ut och kritiserar alliansens budgetförslag, via media.
– Fullmäktige har inte fattat beslut om budgeten ännu. Efter det ska nämnderna göra egna prioriteringar. Innan dess kan de inte gå ut och säga att det inte blir några höjningar av lärarlönerna, säger han.
Får lärarna högre lön då?
– Vi har lovat 0,5 procent över avtalet och det har vi lagt in i budgeten. Sedan är det upp till varje rektor att fördela pengarna. Jag hoppas att varje lärare får 0,5 procent.
Det finns ju inga pengar?
– Jag vet inte hur de räknat och jag måste få se det först. Vård och bildning har fått den högsta uppräkningen av budgeten av alla nämnder. Varför har man inte vidtagit åtgärder tidigare, frågar sig Mohamad Hassan.
Samtidigt skyller han en stor del av problemet på kommunens organisation.
– Den fungerar inte. Det är dags att införa en modell med en nämnd som har ett tydligt ansvar. Jag är beredd att göra det till en valfråga 2014, säger han.
Kajsa Wejryd efterlyser mer pengar i skolbudgeten för att klara situationen långsiktigt.
– Vi skulle behöva en rejäl förstärkning. Men det går ju inte att bara begära när vi konkurrerar med friskolorna. Skolan finansieras med en ersättning per elev för det gymnasieprogram eleven går. Ska vi få mer så måste alla få mer. Jag hoppas att politikerna beaktar det här när de tar ställning till nästa års budget, säger hon.