Den 23 november i år polisanmälde en kvinna i Valsta, i 30-årsåldern, sin make för misshandel. Samma vecka, på samma gata, anmälde en annan kvinna i samma ålder att hon också blivit misshandlad av sin make. Den 7 december anmälde en kvinna i Rosersberg sin make. Ärendena ligger nu hos polisen för utredning och blir så småningom siffror i statistiken över anmälda brott i nära relationer.
Under 2000-talet har antalet anmälda grova kvinnofridskränkningar i Sigtuna kommun varierat mellan tre, år 2002, och toppnoteringen 23 under 2009. Vanligen ligger siffran runt 10-15 anmälningar per år.
Men enligt Sofi Nilsen Thafvelin, jourassistent på Kvinno- och Tjejjouren Sigtuna, är mörkertalet stort. Mellan januari och november 2010 har kvinnojouren haft 314 ingående samtal. 84 av dem från utsatta kvinnor som inte har varit i kontakt med jouren tidigare och 24 från anhöriga. Jouren får också en del samtal från myndigheter.
Den övervägande delen av samtalen rör kvinnor som utsätts för misshandel och andra former av kränkningar.
– Det första som händer när de ringer hit är att de får berätta vad som hänt och vad de behöver för stöd. Oftast är det lättare att prata öga mot öga så jag föreslår ett samtal. Utifrån det får vi se hur vi ska gå vidare, säger Sofi Nilsen Thafvelin.
Kvinnojouren har en anställd och flera som arbetare ideellt. Eftersom det är en ideell förening är man inte tvingade att anmäla missförhållanden till polisen. Det gör att utsatta kan ringa in och få stöd anonymt, utan press.
– I de fall det rör sig om kvinnofridskränkning har kvinnan levt under mannens förtryck och gjort som mannen sagt. Då ska inte vi ta över den rollen om hon kommer till oss. Tar man sig hit måste man inte polisanmäla.
Om barn far illa brukar kvinnojouren däremot säga att de vill ta kontakt med socialtjänsten och det brukar aldrig mötas av motstånd av dem som sökt kontakt, enligt Sofi Nilsen Thafvelin.
Förutom att vara ett samtalsmässigt stöd kan kvinnojouren hjälpa till att slussa kvinnorna vidare till andra myndigheter, beroende på vilken hjälp de vill ha. Man kan också få hjälp inför en rättegång och en stödperson som följer med när det väl är dags.
Det är efter storhelger och semestrar som personalen på kvinnojouren upplever att man får flest samtal. Då kommer många tillbaka från ledigheten med en känsla att något måste göras.
– Men det här är bara en liten bråkdel. Många lever år ut och år in utan att något händer, säger Sofi Nilsen Thafvelin.
Den del av kvinno- och tjejjourens verksamhet som riktar sig mot tjejer ser annorlunda ut än den som riktar sig till kvinnor. Dit kan unga tjejer vända sig med frågor om det mesta.
– Det kan vara allt från höga krav till pojkvänner och kompisproblematik. Det är många unga tjejer som far illa i vår kommun.
För de kvinnor som beslutat sig för att lämna ett destruktivt förhållande och behöver akut hjälp med boende finns det plats på kvinnojouren. I dagsläget finns rum för två kvinnor med barn, men ska snart utökas med ytterligare en plats. Under 2010 har åtta kvinnor och nio barn hittills spenderat sammanlagt 745 nätter i jourens boende.