Rapporten kommer från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU i Uppsala. Under 2007 genomfördes ett experiment med 13 500 sjukskrivna deltagare.
Hälften av gruppen lottades att få sina rehabiliteringsbehov kartlagda och bedömda av Försäkringskassan inom sex veckor efter sjukskrivningen, och hälften av gruppen fick hjälp senare. Deltagarna har sedan följts upp och rapporten som nu kommit ut visar att tidig hjälp ökade risken för att ha sjuk- och aktivitetsersättning med 20 procent. Det är tvärt emot den vanliga uppfattningen att tidiga insatser skulle minska risken.
– Vi blev lite förvånade över resultatet, säger Pathric Hägglund på inspektionen för socialförsäkringen.
Rapporten framhäver att forskning har visat att insatserna kan fungera inlåsande, det vill säga att de förstärker en sjukdomsbild. Dessutom finns det andra som kan förväntas återgå till arbete utan speciella insatser.
– Det är främst bedömningen av behov av rehabilitering och bedömningen av rätt till sjukersättning som bör skiljas åt. Man behöver underlätta handläggarnas bedömning av vilka som är i behov av insatser, säger Pathric Hägglund på Inspektionen för socialförsäkringen.
I dagsläget kan det vara samma handläggare som gör båda bedömningarna. Rapporten efterlyser i stället en oberoende bedömning för rätt till ersättning.
Det skulle underlätta handläggarens arbete med att identifiera personer i behov av rehabiliteringsinsatser.
I rapporten som Pathric Hägglund skrivit tillsammans med Per Engström och Per Johansson från Uppsala universitet, finns det ytterligare två rekommendationer. En gäller skillnaderna i den ekonomiska ersättningen för sjukskrivning och arbetslöshet.
– Det kan finnas anledning att harmonisera ersättningsnivåerna för sjukförsäkring och arbetslöshetsersättning. Det finns fler studier som har visat det. Det nuvarande systemet ger en högre ersättning om man är sjukskriven än om man är arbetslös, säger Per Engström på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.
Även denna rapport problematiserar att de arbetslösa får en ekonomisk fördel av att bli sjukskrivna medan de som är anställda inte har fördel av det.
– Sex månader efter kartläggningen hade de arbetslösa en dubbelt så hög sannolikhet att ha sjuk- och aktivitetsersättning, säger Pathric Hägglund.
Den sista rekommendationen i rapporten understryker behovet av ökade studier av aktivitetsinsatser för att bedöma vilka som fungerar. Författarna bedömer det troligt att tidiga insatser trots riskerna har positiva effekter för vissa grupper av sjukskrivna, men att det krävs mer underlag för att identifiera dem.